Om inlägget för några dagar sedan var genus så var det dags igen i dag. Femåringen städade undan några leksaker när jag frågade hur dagen hade varit. Han är förkyld fortfarande och fick tillbringa dagen hos farmor. Han svarade och fortsatte sedan med städningen. När jag frågade nästa fråga satte han bestämt händerna i sidorna och spände ögonen i mig:
- Men kan du sluta fråga så jag kan städa undan de här grejerna!
Det påminner mig om en kväll när jag och maken satt och tog en kvällsmacka efter det att barnen hade somnat. Han skulle smöra mackan när jag började berätta något. Han slutade smöra. Jag tystnade och som på given signal började han om med smörningen. När jag började prata eller fråga honom om något, slutade han smöra.
Jag frågade biologen på jobbet om det finns någonting vetenskapligt bevisat om att män har svårare för att göra flera saker samtidigt och han menade att det där kan vara nedärvt. Kvinnorna har i alla tider haft ansvar för hemmet, en bunt barn och ibland flera karlar att ta hand om samtidigt som hon haft ansvar för att tillaga mat och andra nödvändiga göromål.
Mannens uppgift har varit att utföra en sak i taget. Jaga bytet. Märk väl, singular. Sedan bära hem bytet. Därefter äta bytet. Därefter göra fler barn. En sak i taget. Som att smöra en smörgås. Sedan äta. Sedan prata.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar