onsdag 30 september 2009

Han är gullig ibland också


Ibland är han gullig också. Han är glad eller arg. Av eller på. Här är det banan som intas i takgungan och han är precis som sin mor och sin bror: det får inte gunga för mycket.

Orden sprutar ur den tandglesa munnen och han är som ett litet eko. Aj aj tärten är det mest användbara så han kan tala om om det svider där bak. Han har bajsat riktiga rövarbajsar som verkligen luktar skurk. Tänder? Allmänna bakterier från dagis? Höstavföring?

tisdag 29 september 2009

Åh, vad han oroar sig

Att ha barn får mig ständigt att analysera själv vad jag säger och hur jag ska pusha eller när jag ska backa. Samtidigt vill jag erkänna snart femåringens känslor och låta honom förstå att det är okej att känna och agera utifrån det. En elefant balanserade på en liten, liten spindeltråd... Jag vill att han ska tycka att det är intressant och gå och hämta en annan elefant istället för att oroa sig för att spindeltråden ska gå av.


Är det en del av någon utvecklingsfas att en snart femåring oroar sig för sådant han inte borde behöva bry sig om? Han lyssnar i bilen när jag och maken funderar över om vi kommer ut på E4:an genom att köra på ett visst sätt och så oroar han sig för det.

När dagisgruppen var i skogen, 20 meter från vägen, blir han ledsen och oroar sig för att de inte ska hitta hem igen. Han tänker för mycket känns det som ibland och jag skulle bara vilja säga åt honom att så länge det finns en vuxen i närheten så kommer allt att ordna sig. För så är det ju, oftast. Skulle han nu ha råoröta så kanske det skulle kunna gå snett någon gång, men risken är inte direkt överhängande.

Han har inte varit så här förr och kanske har det att göra med att han flyttat upp på stordagis samtidigt som han utforskar världen och upptäcker att den är så stor, så stor. Lias, Lias liten.

måndag 28 september 2009

Den bistra sanningen

Jag har precis kommit hem efter en biokväll denna blanka måndag och det är med ett litet leende på läpparna. The ugly truth levererades med Gerard Butler och Katherine Hiegl. Den senare är både vacker och rolig och den förra är lite ful så där så att han blir riktigt intressant.

Hon är tv-producent för tv-bolaget med alldeles för få tittare. Han är killen som sänder från sitt garage och har fler tittare än det tidigare nämnda bolaget. Han anställs vid hennes bolag för att berätta den bistra sanningen om förhållanden och dating.

Mycket har man sett förr: öronsnäckan i hennes öra där han ger henne goda råd, planteringen där hon tillrättavisar en man i början av filmen och talar om att vatten på flaska är samma vatten som från kranen och i slutet av filmen beställer Butler kranvatten eftersom han - naturligtvis - tycker att det är samma sak. Hon ler och kommer till insikt.

Sedan kan man konstatera att dekadensen slutligen även nått Hollywood och därför är det här en romcom med mycket kuk, avsugningssnack, omskrivningar för att onanera och nakenanspelningar. Oväntat på ett sätt. Jag trodde att det skulle ta kring 50 år till för Hollywood och den pryda moralens väktare att komma dit.

Tillför det någonting? Nope.

söndag 27 september 2009

Bland migränianer och blåmärken

Det har varit en skön helg med kroppsarbete i trädgårdar och lördagen avslutades med trettioårsfest. Trettioårsfesten i sin tur avslutades med ett brakfall av lilleman som slog sig ordentligt när han vickade med en stol och föll rakt på ett hemsnickrat plywoodgarage. Han grät länge, vilket är ovanligt, och tog sig mot huvudet och tjöt:
"Ölat! Ölat!"

Örat var alldeles rött och han fick sig en redig kyss på käken, i pannan och mot revbenen också. Det ilar av smärta i den egna kroppen när man ser det hända och det gjorde säkerligen ont för honom också. Att han inte lär sig, kan man ju tänka, men han fortsätter oförtrutet med sina våghalsiga expeditioner.

Idag är det lugnt. Söndag i sängen all over again, men det är skönt. Kroppsfrossan är tillbaka och allt i huvudet känns som om det vill komma ut. Skallbenet viker sig dock inte och orsakar en otrevlig känsla. Stackars migränianer som har så här och säkert värre än vad jag har det.

G'day.

lördag 26 september 2009

En helt annan sorts idol

Public service. Jag ska aldrig klaga över tv-licensen igen. Gör jag det får någon slå mig. Jag har väl ingen faiblesse så där för Ingvar Oldsberg, men Här är ditt liv gör mig lite varm inuti och tårögd i ögonvrån.

Idag var det Jan Eliasson som satt leende tillbakalutad i fåtöljen. Vilken karl. Jag kan inte tänka mig en bättre representant för Sverige. Vi borde skicka honom utomlands i kungens ställe, låta honom spela för Tre Kronor, låta honom sjunga i Eurovisionschlagerfestivalen och göra honom till statsminister samtidigt som han får inneha en massa andra viktiga poster. Det skulle bli rätt mycket för honom att täcka, men världen skulle bli en bättre plats. Han är en sann idol. Ödmjukare man får man leta efter. (Kvinna också, för den delen. Inte att han är kvinna, utan att man får leta efter ödmjukare varelse alltså. Men det kanske ni fattade?)

Jag fick gåshud på armarna när de tog in Kofi Annan. Det är stort. Sedan Madeleine Albright. Kvinnan bakom uttrycket "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra." Tack och lov har de hållit storting på Tv-huset och sagt åt Oldsberg att han inte behöver avbryta sina engelsktalande gäster för att översätta till stammande svenska. Nu flyter samtalet och programmet blir precis så bra det någonsin kan bli.

fredag 25 september 2009

Läskning

Att läskas. Det är dialektalt, va'? Att retas med någonting någon annan vill ha. Det sysslar mina kollegor med just nu. De befinner sig på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg och skickar sms och mms om och på författare som jag dreglar över.

Men jag har det bra här jag. Lite småkrasslig. Ute är det sossegrått på himlen, snålblåst och skitkallt. Det är tom tank på bilen, brödsmulor på golvet och skator har hackat hål på en kompostpåse ute på bron. Jag har fortfarande frossa, har ont i huvudet och nyser fjorton gånger på raken.

Så vad bryr jag mig om Thomas Boström? Att han är snygg och klok? Vad bryr jag mig om Mark Levengood och hans finlandssvenska idiom? Alla klokheter och underfundigheter? Vad bryr jag mig om Isabel Allende? Denna tjusiga, en av spansk litteraturs mest viktiga författare?

Jag ska starta en sådan där vad det då heter på Facebook. "Vi som inte åkte till Bok- och biblioteksmässan men som inte sitter hemma bittra för det." Jag kommer att ha 5000 medlemmar innan kvällen är över.

torsdag 24 september 2009

Socialisering på ett opretto sätt

Tänk, vad det är trevligt med föräldramöten. Möten mellan föräldrar, möten mellan föräldrar och personal. Att få höra tankarna bakom verksamheten som ju är pedagogisk. Jag tycker att jag borde vara yrkesskadad och hela tiden tänka i de banorna, men när jag lyssnade till personalen under kvällens information tänkte jag bara "Åh, vad de är duktiga!". Det blir ett spännande år.

Föräldrarna, mig själv inräknad, var rätt tramsiga, men det är också trevligt. Inga högtravande prettofrågor som ska avhandlas med viktig min. Det är roligt att få se mina barns förskolekompisars föräldrar. Vi hann till och med prata ihop oss om framtida lekträffar - vi som har barn som bor lite avsides och som man inte vill släppa längs vägen hur som helst.

Mitt i allt slog det mig, appropå lekträffar, att det nog vissa gånger är roligare för oss föräldrar att planera in när det ska ske, än vad barnen tycker. Men det är spännande att socialisera sig - oavsett ålder.

onsdag 23 september 2009

Jag är lite skadeglad idag...

= ) för att min mamma har fått se lilleman in action. Så där som han bara brukar vara mot mig. Och när jag har berättat om de tillfällena har hon och pappa sagt: - Men et tråo i att han kan vårra sönn.

Hon tror inte längre. Hon vet. Och hon kan också bli lite galen. Sedan verkar hon tro att han nog är lite mer värre mot henne...

tisdag 22 september 2009

Statistiskt sett...

Jag har 36,9 grader C i ena örat och 37,7 i det andra. Så statistiskt sett borde jag må ganska bra. Men jag har frossbrytningar, kroppen gör ont och huvudet känns både stort och litet på samma gång. Ska det va så?

PIM

Jag har lämnat in min andra PIM-uppgift i den datautbildning som alla kommunanställda ska gå. Den första uppgiften var följande: En lobotomerad röst läser upp uppdragen.
"Sandra har bestämt sig för att skriva en text. Hjälp Sandra att öppna ett nytt dokument."
Jag klickade på Word-ikonen och berömmet lät inte vänta på sig:
"Jaaa! Sandra väljer mycket riktigt att skriva sin text i Word, eftersom det är ett utmärkt program för att skapa en text. Sandra skriver och skriver och vill sedan spara. Hjälp Sandra att spara dokumentet."

Jag växte väl kanske inte med uppgiften... Sedan var det dags för andra uppgiften. En presentation i lämplig program. Jag valde Power Point och har bland annat beskurit ett får så det blev utan fötter, klätt ut mig själv i bönesjal á la tallit, doppat en äppelbit i saltvatten och fotoshoppat ett sederfat. Som körsbäret på topp visslade jag in Hava nagila som inledning och avslutning.

SEDAN förstod jag att jag skulle vara tvungen att visa upp hela eländet för mina kurskamrater, men då var det för sent för jag hade redan skickat iväg det. Nu tänker jag att Sandra kanske kunde hjälpa mig tillbaka lite?

måndag 21 september 2009

Blabläblapla

Lilleman sitter och härmar sin far.
- Hördu!
- Höhu.
- Härmapa.
- Blabläblapla.
- Är du en härmapa?
- Jååå, säger han med ett stort smajl.

Så håller ettochetthalvtåringen fram en påsklämma.
- Ska jag öppna?
- Ja tipta.
- Nu är den öppne.
- Jaaa! Tipta!

Språket har annars exploderat och han kan ansiktets olika delar, alltså inte bara peka på dem, utan kan säga alla orden: haka, öga, kind (dind), öra, näsa...

Han är väldigt glad. Eller arg. Han är som ett relä: av eller på.

söndag 20 september 2009

Söndag i sängen

Vi har avnjutit det vackra vädret med att röja på gården med arbetsamma barn och ätit lunch på stora bron. När lilleman sedan sov sin middag låg jag i sängen och avslutade Bengt Ohlssons Syster. Om någon har läst den får ni gärna ge er syn på vad som egentligen hände. Det är inte min bästa boklogg, men vad gör det om hundra år.

Röstningen i kyrkovalet var en ambivalent historia, men nu är jag rätt nöjd. Lilleman gör som vi gör, så när vi klistrat igen våra kuvert stod han sedan och slickade lite pliktskyldigt på ett han också.

Nu avslutar vi dagen med Clintans Grand Torino. Kom ihåg: det är för billigt att hyra film för att se dem olagligt.

lördag 19 september 2009

Flickan som lekte med elden

Det bar in till staaan i gårdagskväll för att se fortsättningen på Millenniumfilmatiseringen. Erik Helmersson har redan sagt allt bra som finns att säga om filmen och höjdpunkterna är att flickan leker med elden, men det är f*n ingen som leker med flickan. Han avslutar med den hysteriskt roliga formuleringen "Där vill bli blod."

Noomi Rapace är så bra. Hon ser liten och skör ut. Petit. Samtidigt är hon ett kraftpaket. Trulig men med stora kärleksfulla leenden när hon träffar sin före detta förmyndare. Det är inte en jättebra film, men den speglar boken ganska bra. Den andra boken var också ett sorts mellanspel där hennes historia skulle rullas upp och ge de pusselbitar som var mysteriet i den första boken.

Trean i filmserien lär bli ett fyrverkeri. Jag har nog rätt höga förhoppningar, men med kvalitén på de två första filmerna ser det bra ut. Det var utsålt i två salonger, så vi trodde först att vi gått in i fel biosal.

Trevligt. Avslutade med Skavlan som är vidunderligt bra på det han gör. Med en avslutande Winnerbäck på det blev det en bra tv-kväll också.

Nu är det Här är ditt liv ikväll, som jag är barnsligt förtjust i. Mys mys.

fredag 18 september 2009

Ensam hemma

Det är alltså så här det känns. Att vara ensam en stund. Jag vet inte när det hände senast. Barnen är hos mormor och morfar för att övernatta och jag och maken ska se Flickan som lekte med elden med goda vänner.

Innan kvällen börjar får jag ungefär en och en halv timme helt för mig själv. Jag vet inte om Bengt Ohlssons Syster är värd att lägga tiden på, men någon sorts läsning blir det.

God helg.

torsdag 17 september 2009

Jag kommer att leva mycket längre efter ikväll...

...om det är så att ett gott skratt förlänger livet. Kusiner och mödrar och mostrar, en god soppa höstens första kväll och många bokstäver i munnen på varandra.

Jag har bland annat lärt mig att kungen kommer till stan, att fönstren borde tvättas på en viss byggnad just därför och att många ifrågasätter om kungen skulle bry sig ifall de inte var tvättade. Tänk er följande scenario:
- Alltså Silvan (Silvia alltså). Du skulle ha sett vilka skitiga fönster de hade på en fabrik uppe i Piteå.
- Nech, mehn mehner dhu dhet Kahrl chäre. (Hon bryter på tyska och det här med ordföljd och meningsbyggnad gör hon som hon vill med.)
- Ja, det var fruktansvärt och jag lade genast märke till det.
- Jha, jhag föhrsthår ahtt dhet måhste ha vahrret fruhktahnsvährt.

Städpersonalen får inte vara närvarande när han anländer, för det föreligger tydligen en risk för att de kan använda mopparna som vapen och försöka skada honom.

Sedan har jag lärt mig att när det blir fel är det inte vikarierna man kan skylla på, Arne har folle och det finns gott om spöken på Furu. Hu. Jag har tagit kort på mig själv när jag genomför en traditionsenlig pesachmåltid iförd tallit samt visslat och spelat in Hava Nagila till en power point-presentation. I've got the power but do I have a point? Men den frågan önskar jag god natt.

onsdag 16 september 2009

Smarter

Sonen: - Mamma. Du är smartare än alla.
- Än alla?
- Ja.
- Smartare än pappa?
- Ja.
- Okej. (Smart unge.) Hur är man när man är smart då?
- Då tänker man och så kan man saker.
- Kan jag mer än pappa?
- Ja.
- Till och med köra traktor?
- Nej. Kanske inte alla. (Alltså smartare än alla.)
- Är jag smartare än morfar?
Stort leende. - Neeeej. Morfar kan allt.

Men visst är det en bra definition av smart, uttalat av en snart femåring? Att då tänker man och så kan man saker.

tisdag 15 september 2009

Bryta om

Bryta om är en bra titel om att bryta upp och börja om. Jag har läst ungdomsromanen av Åsa Anderberg Strollo som säger så mycket om hur barn till missbrukare fungerar, hur luttrade de är och vilka påhittiga svar de kan ge på vuxenvärldens frågor. Hon ger en bra inblick i hur de vuxna ställer rätt frågor, men hur de luras av en ung tjej som vet mer om livets skuggsidor än de någonsin kan tänka sig.

Den är mer utförligt behandlad i Bokgalleriet, men jag är verkligen rörd efter att ha avslutat den här läsningen och önskar att fler ska titta på den här lilla pärlan.

måndag 14 september 2009

Humorbefriad, pryd och angloallergisk

Femman visar Roast på Berns. Pernilla Wahlgren ställer frivilligt upp på att bli häcklad, förolämpad, förnedrad, verbalt misshandlad, förlöjligad och - som det verkar - smickrat underhållen.

Komiker efter komiker pratar om att hon knullar, att hennes kompis inte kunde komma för att hon fastnat med naglarna i fittan, de pratar om att hora och de gör anspelningar på Josef Fritzl och drar in pedofili och incest. När den tredje komikern skämtat om hur hon blivit misshandlad stänger jag av.

Jag tror inte att jag är humorbefriad. Jag skrattar åt rätt mycket. Ibland är jag lite rolig själv. Faktiskt, det händer.

Jag tror inte att jag är pryd heller. Det slinker ut en del grodor ur min mun som handlar om både kopulation och reproducerande. Ändå stör alla dessa könsord mig och kanske kvalificerar det mig som pryd. I så fall är jag gärna det, utan att utge mig för att vara en moralens väktare. Men allvarligt. Är det roligt? Kan någon i så fall förklara något av skämten för mig? Det är jätteroligt när Magnus Betnér frågar om hon skaffat ett barn med polisen och tre med maffian eller om det är tvärt om. Sedan raljerar han om att det måste vara världens gisslansituation när barnen ska byta vårdnadshavare på söndagarna; med barn på ena sidan gatan och väskor på den andra. Men det där andra - kan någon förklara det? Går det inte vara rolig idag utan att använda runda ord?

Roast. Nu får jag allergiska utslag igen.

söndag 13 september 2009

Söndagen som gick...

Lite sovmorgon.
Tvätta kläder.
Frugal frukost.
Tvätta mera.
Lätt lunch.
Maskeradkalas med liten spider-man.
Söndags-surströmmingsmiddag.
Tvätta kläder.
Filmafton: Män som hatar kvinnor.
Tvätta kläder.

Sömn. Snart.

fredag 11 september 2009

Sucka mitt hjärta men brist dock ej - Mark Levengood

En klokbok, inte bara för en boktok.

Jag har lyssnat till Mark Levengoods klokskaper som finns samlade i Sucka mitt hjärta men brist dock ej. Det finska idiomet tilltalar mig lika mycket som allt tänkvärt som radas upp. Ibland skrattar jag högt, men oftare blir jag så rörd att jag måste stoppa bandet, spola tillbaka, lyssna och kontemplera.

Det är som en predikan om medmänsklighet, om livsåskådning, om döden och framför allt om livet. Det levereras tankar ombundna med anektdoter och roliga historier omskrivna med roliga formuleringar som får underfundiga poänger.

Bland det vackraste han säger är:
"Vart jag går och vad som händer är jag inte ensam. I mig bor Gud. Och när min livsdag når sin ända, då är det tid att byta. Då är det min tur att bo i Gud."

Bland det roligaste är:
"Sista året blev morfar lite gnällig. 'Världen var bättre förr', sade han. Men mormor tittade länge på honom, och så sade hon milt: 'Världen är nog densamma. Det är du som var bättre förr.'"

Om du vill må bra, få tröst, skratta, gråta eller bara njuta av en vacker satsmelodi bör du läsa Sucka mitt hjärta men brist dock ej.

Jobbigt att vara arg

Det är jobbigt att vara snart fem år och arg. Storebroren hade gjort ett omilt lyftningsförsök för mycket på lillebror, så vi var tvungna att gå in och bryta matchen. E skulle gå upp på sitt rum när han ropade från trappen:
- Jag tycker att du ska gå ner i källaren, pappa, och att du ska ramla i trappen.
Vi drog båda efter andan för att kommentera det han sagt när han själv fortsatte:
- Nej, det menade jag inte men jag måste säga någonting!

Han tyckte att vi var orättvisa och ville tala emot oss på något sätt och att ramla i trappen var bland det värsta han kunde säga. Det är svårt att inte skratta, men samtidigt vet man hur arg man blir själv om någon skulle skratta åt en när man är som mest upprörd.

Lillemans talutveckling är explosionsartad och han säger många tvåordsmeningar:
- Titta Rorry!
- Jättegott.
- Titta klocka.
- Eija hoppa.

Trevlig helg.

torsdag 10 september 2009

Vardagsspänning

Det kan vara spännande att leva. Idag har det varit spännande att maken skrev teoriprovet för tunga fordon och det klarade han galant. Nu börjar det roliga och det dyra att ta körlektioner.

Spänningshuvudvärk har varit allstädes närvarande idag, vilket är rätt ovanligt för att vara jag. Jag har nästan aldrig ont i huvudet, men idag har jag gått omkring som en levande död. Jag har irrat och virrat omkring både hemma och på jobbet och glömde således av att jag skulle vara på en viss plats klockan arton just ikväll.

Det är spännande med barn också. Barnen lever ut hela sina känsloregister och samtalen pendlar mellan att handla om mördare, om skelettet, om kalas och om allt som är orättvist. Pust. Just nu hoppas jag på en riktig vilarhelg.

onsdag 9 september 2009

Min son - en hedersman

Sonen gick omkring med en käpp uppe hos farmor idag och lekte att han hade en get. Sedan berättade han att han var en... just det: hedersman.

Har varit på trevlig middag med en fantastisk människa. Alla borde ha en egen Ewa. Skratt som ekar och smittar, tårar, väsentligheter och så mycket värme att man bränner sig - men på ett bra sätt.

Nu sitter jag och oroar mig för härdsmälta mot Malta.

tisdag 8 september 2009

Vad är tjusningen med fotboll egentligen?

Frågan kom några rader ner från en vilsen själ.

Svaret: Tjusningen är att livets mening får ytterligare en dimension i 90 minuter. Imorgon är det dags igen.

måndag 7 september 2009

Språkpolisen har haft det lite jobbigt

I Aftonbladet stod det att läsa: "Succén Omark och Harju fortsätter - Sverige föll mot Tjeckien". Är radarparet måhända inhyrda av motståndarlaget?

I lokalblaskan läste jag "Sextonåringar gravskändade". Undrar hur sådana ser ut efter en sådan behandling.

En annan var om volontärarbetare åt bärplockare där jag inte kommer ihåg den exakta formuleringen, men andemeningen (eller syftningsfelet) var att någon åt en annan. Det är bara hoppas att det lät dem väl smaka.

Är man insnöad nörd på sådant här så är det här en fantastiskt rolig sida som jag ska återkomma till senare. Väl mött!

söndag 6 september 2009

Prins John, en låtsaskung av England

Vi citerar tecknade Robin Hood friskt här hemma. "Min tumme är smutsig" och "Väs, du duckade med flit!" samt "Gamla påsbrallan, sheriffen av Nottingham" - eller är det det som sägs? Det låter så i alla fall.

När Robban och Johnny klär ut sig till spågummor skrattar fyraåringen och ropar:
- Smågummor!

Resten av dagen sjunger E: "Prins John, en låtsaskung av England." Sjutusenfemhundrasextionio gånger. Jag blir galen. Det är däremot roligt när han rimmar mellanverserna: knasiga-trasiga, flamsiga-tramsiga, stjärtiga-fjärtiga, slemmiga-blemmiga... Prins John, en låtsaskung av England.

Dagens Bolibompakväll avslutades med att han undrade ifall skånska fanns på riktigt. Eller "på owiktit" som de säger. Och ja, så är det.

lördag 5 september 2009

Förgrömmade onge!

Husets lillebror badade och badade och badade och ville inte komma upp. När han efter en timme hade sällskap av två flytande bajskorvar var det dock klart.

Upp och torka. Sedan klippa hans hår. Vi hade förberett med en massa balsam för att kunna reda ut svintolockarna.

Nu har jag tvättat bort bajset, dammsugit upp smålockarna och packat diskmaskinen. Vad tror ni lillungen har gjort då: han har klippt sitt hår - lite till. Han är ett år och åtta månader. När han blir två ska han få en snickerboa.

fredag 4 september 2009

Det är någonting fel med Rolf

Rolf Golf mår inte så bra. Jag parkerade honom på staaaan för att klippa mig och fixa lite annat inför helgen. När jag skulle hem var handtaget på förarsidan trasigt. Jag tror att någon har försökt ta sig in i min bil med en mejsel, men jag är inte säker. Men vad skulle någon vilja ha från den? Ett äpple från gårdens äppelträd? Idealisten av Boström? Tidningar utrensade och paketerade i påsar för att lämna till återvinningen? En tom Gott&Blandat-påse? En ögonskugga?

Hur som haver slutade hemresan med att jag inte kunde stänga dörreländet och fick därför sitta och hålla i dörren alla två milen.

Nyklippt och bortbjuden på middag. En härlig inledning på en helg med andra ord. Och så är det fotboll: damerna ikväll och herrarna imorgon. Soft.

torsdag 3 september 2009

Tankar inför helgen

Kval till fotbolls-VM.
Kval till fotbolls-VM.
Kval till fotbolls-VM.
Kval till fotbolls-VM.
Läsa ut min bok.
Kval till fotbolls-VM.
Kval till fotbolls-VM.
Ge barnen mat.
Kval till fotbolls-VM.
Kval till fotbolls-VM.
Kval till fotbolls-VM.
Prata lite med maken.
Kval till fotbolls-VM.
Inte ropa så högt att barnen vaknar.
Kval till fotbolls-VM.
Vila.

onsdag 2 september 2009

15 år tillsammans och lite mindre vis.

Maken och jag firar 15 år tillsammans idag. 10 år som förlovade. Jag tänkte överraska honom med blommor och choklad, för det har aldrig hänt förr. Det har fortfarande inte hänt, för det fanns inga blommor. Vad maken gav mig? Parisare. Det är kärlek det.

Visdomstanden rök idag, tio i nio. Tandläkaren var 15 minuter försenad. Hon bad om ursäkt och jag sa att det inte gjorde något, men jag ljög. Jag är skitsur över att jag är betalningsskyldig om jag är sen eller uteblir från min tid, medan de är lika hutlöst dyra för att "det har kört ihop sig". Tacka fantasin för att det kör ihop sig, det gör det ju för mig också.

När fyraåringen fick se att jag dragit en tand gick han iväg och kom tillbaka med en handfull av ovan nämnda choklad.
- Här ska du få för att du har varit så jätte, jätteduktig.

Nu väntar jag på tandfén och är spänd av förväntan inför vilken summa en visdomstand kan uppbringa.

tisdag 1 september 2009

Handsprit

Vi har handsprit på alla toaletter och i köket och i, ja you name it, där jag jobbar och det känns bra. Förutom frukten vi får på måndagar är det det synliga beviset på att arbetsgivaren tycker att vi är viktiga och värda att satsa på.

Nu ska spriten bort. För att den är brandfarlig.

När jag ligger sjuk i influensan ska jag tänka på att bygget i alla fall inte brinner = )

Blåbärs...hm. Bajs.

Idag kom blåbären ut ur barnen. Huga.