Lellpåshjen pråta gåode mötche pijtmåle, män hä sko väL börjes i tijd.
Han seeg:
- Mä så fallit! (När e et gå som en vell.)
- Kolla vicken sn'hööög!
- Mä it sön!
- Kolla hajna!
- Ha! Han schladde!
Hä djär som råoLit si en lit'n knaveLdatt pråta som en gammeLkall. Påjksodd'n fö'ör arve vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar