Fyraåringen utforskar språket.
- It ju behövs det. (Om att vänta med godis till efter maten.)
- Abso inte lut. (Variation på Absolut inte.)
Jag vet att jag är lite grann av en språknörd för nu sitter jag och funderar på om den sista av hans kommentarer är ett exepel på lös sammansättning (i motsats till fast). I bondskan finns ju "hä bö et hövs" (det behövs inte). Är det någon där ute som vet om det ens har med fast och lös sammansättning att göra? Hur googlar man det?
Ett annat exempel ur pitemålet är:
- Han ar-visst åssit bäit. Han tele no båra fonär. (Han arbetar visst aldig/inte. Han pratar nog bara i telefonen.)
Och ja, jag är uppe den här tiden denna nyårsnatt, eftersom lilleman sent om sider ska protestera mot alla intryck han blivit utsatt för under dagen/kvällen/natten. Det är helt magiskt hur ointresserad den ungen är av att sova. Inte helt feberfri, men har visat upp sig från sin bästa sida.
Storebror är helt gudomlig. Han roar sig kungligt och uppför sig som en liten gentleman. Han bygger sina 50-bitarspussel, gräver med småtraktorerna i en plåt med havregryn och levererar oförglömliga iakttagelser av livet.
Inga löften avlagda. Jag säger ingenting så har jag ingenting sagt.
2 kommentarer:
Läser med nöje jag...
Gott Nytt År!
Jag har inga som helst språkvetenskapliga belägg för detta men det känns som att det kan röra sig om lös. Samma fenomen finns ju i engelskan där infix (samma på svenska?) mest finns i form av svordomar (abso-fucking-lutely, un-bloody-believable) men ändå. Hmmm... kanske inte är samma ändå för de är ju affective och ändrar inte betydelsen av ordet medan abso-inte-lut ju faktiskt betyder motsatsen. Är nog alltså helt ute och cyklar och lägger härmed ner min teori som i mitt eget huvud till en början verkade så lovande. Fler språkfunderingar till folket!
Skicka en kommentar