Jag har inte nämnt här att maken klarade körkortet, C, i onsdags. Jag var nog lite mer nervös än vad han var, men lättnaden var påtaglig hos oss båda efteråt.
Nu börjar sisyfosarbetet: att få försäkringskassan att vara aktiv i vårt ärende, att pussla ihop alla tider samtidigt som det ska börja sökas jobb och fixa lite inkomst. Regeringen och arbetsmarknadspolitiken är inte människans bästa vän direkt.
Som tur är, är min man en optimistisk rackare och med min förmåga att oroa mig har vi det genomsnittligt rätt lugnt. Jag blåser på och han bromsar. Och tvärt om.
1 kommentar:
Åh, gratta honom från oss. Så bra gjort av honom :)
Skicka en kommentar