Serveringsförslag: mansgris med sås på krossade nötter

Man måste älska sociala medier som hjälper ungefär 20 olika personer engagera sig i en blodpuddingsmiddag.

Min status på Facebook i går:
Maken bjöd på romantisk blodpuddingsmiddag i dag. Jag tolkar gesten helt fritt som att han menar att jag är en pudding som sätter hans blod i svallning. Sedan satte han sig och såg hockey medan jag lagar ett mjukisdjur med nål och tråd. I jämlikhetens namn, kom och fräls mig någon...
(15 vänner gillar detta)

Vän nr 1: Själv köpte jag mig Alla hjärtans dags presenter i Arvidsjaur. Då fick jag vad jag ville ha! Eller rättare sagt, då fick jag mig NÅT!

Vän nr 2: Sy i honom istället samtidigt som din skalle snurrar och du spyr upp middagen. Blodpuddingsspya är väldigt effektfullt. Sedan kommer hans hjärta att slå fortare varje gång han ser dig, jag lovar!

Jag: Å. Jag borde ha köpt mig lite choklad i alla fall. Snordyr som man inte får finnar av. Och till vän nr 2: jag älskar bilden jag får upp i huvudet.

Vän nr 3: Min man kommenterar och säger att din man lagade ju i alla fall middag! Han hade ju kunnat gå direkt på hockeyn... :)

Jag: Jag tror, med ganska stor säkerhet, att det bara är män som klassar blodpudding som middag så på sätt och vis gick han direkt på hockeyn.

Vän nr 3: Du har en poäng där, tyvärr!

Min man: Me Tarzan you Jane...

Vän nr 3: Min man igen: Vad är det för fel på blodpudding?? Jag: Skaffa dig ett eget faceboook-konto...!

Jag: Haha! Jag gillar livekänslan Josefin!

Jag till min man: You Tarzan - me hungry...

Vän nr 4: Vad fick Tarzan?

Min man: Var är debatten om könsroller när man som bäst behöver den?

Jag: Tro mig älskling. Du vill inte förlora mer än du redan gjort i dag, så lämna könsrollsdebatten.

Min man: buhuuuu
Min man igen: Nä... Taskigt av mig att skriva mer nu när du lägger barnen och inte kan försvara dig.

Jag: Du, det är enda gången du vågar skriva något sådant, eftersom du vet att du åker på däng annars. Glad Alla Hjärtans dag = )

Vän nr 5: Ha, detta är det andra äktenskapliga gnabbet jag läser på FB idag. AHD lockar inte alltid fram de bästa känslorna :)

Vän nr 6: Skönt att höra att det fortfarande finns folk som inte går på det här "Alla hjärtans dag"-tramset! För övrigt anser jag att blodpudding hör hemma längst ner i frysen på ICA...

Jag: Vad ska den ner dit och göra? Bränn den! Om så den spanska inkvisitionen måste återuppstå för att fördriva detta onda, må så ske!

Min man: Som jag sagt förr. Vi är ju latin lovers, fast mest latin...

Vän nr 7: Jag bjöd på potatisburgare! Räknas det?

Min man: Andreas: Jag gillar inte heller blodpudding, men det gör barnen och det går fort att tillaga, så vad är problemet? Dessutom har man ju som vuxen privilegiet att få småäta mellan måltiderna.

Min man igen: Det räknas Mats!

Vän nr 7 till mig: Är det inte lättare att helt enkelt låta bli att tillverka skiten!?

Min man: Just det faktum att barnen gillar blodpudding som gör att jag bävar för ålderdomen, ska man verkligen tvingas förlita sig på "folk" som käkar blodpudding... Man får väl hoppas att man regregerat så pass långt att börja gilla puddingen igen. (Med pudding menar jag blodpudding. Den andra puddingen har jag inte slutat gilla...)

Jag: Jag tror att det blir till att slakta och tillreda mansgris i morgon. Det blir svingott.

Vän nr 8 till min Man: Ja, själv går man ju runt på botenskrapet ur chipspåsar man hittar i skafferiet... Förresten, nog finns det värre än blodpudding: makaroner och korv, ugnsstekt korv, andra former av korv.

Vän nr 8: Lövtunna korvskivor på Leksandsknäcke går dock mer än an. F.ö har det inte firats med vare sig choklad eller blommor här hemma heller.

Jag: Fast korv gjord på mansgris kan nog låta sig väl smaka? Vi får veta svaret i morgon.

Vän nr 8: Hur serverar man det?

Jag: Man tager vad man haver, bara det inte är blodpudding.

Vän nr 8: Mansgriskorv, serveras med slungade okväden och kvinnosakspuré.

Jag: Kvinnosakspure! Å, associationen jag fick nu är inte lämplig för människan att få uttryckt i klartext.

Vän nr 8: Uuuh! Så tänkte jag aldrig... (konstigt nog)...

Min man: Är det inte det ena så är det det andra, sa tomaten som klämde sig i dörren..?

--------------------------------
Kontenta: Mamma, du måste skaffa facebook.