I dag låter jag som målbrottspojke med mindervärdeskomplex. Rösten byter oktav och skär sig om vartannat.
Nu har vi vinkat av bror och syster. Trots begravning hade vi en riktigt trevlig helg. För tillfället längtar jag till dess min förkylning ger sig av.
Yngste sonen har anammat sovalitelängrepåmorgonenrutiner och det blir spännande att se vad som händer med tidsomställning och allt. Gullig som attan är han när han sitter i badet och sjunger en egen version av Bengtzings låt. Han sjunger "Varje gång jag ser dig exploderar jag".
Äldste sonen visar tecken på sarkasm. Är inte det lite tidigt? Han är riktigt rolig i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar