tisdag 30 september 2008

Vila på gröna ängar

Hur ska jag få tag på den utan att betala 200 spänn?!? Det är typ 35 pers i kö på bibblan. Jag gör vad som helst...

Snor

Tänk om man kunde utvinna värmeenergi ur vanligt hederligt snor. Då skulle vi vara självförsörjande i vinter. Fast å andra sidan skulle jag harmas att vi grävt in jordvärme...

Linda Olssons Sonat till Miriam är precis lika bra som jag hoppats. Nu gör jag allt för att dra ut på läsningen.

lördag 27 september 2008

Misantropen

Om minstingens självbiografi skulle skrivas skulle den kunna få titeln Misantropen. Det river och sliter i den lilla kroppen och det finns ingenting han inte vill pröva på. Anden är stark men kroppen är svag, kan man väl säga. Hans lilla hjärna säger honom att det kanske vore roligt att stå helt själv utan att hålla i sig. Kroppen säger dock att "jag tror att jag dråsar i golvet i stället" och så gör han det. Gråt, mest argt, inte för att det gör ont. Ett blåmärke pryder hans kind efter ett försök att klättra upp på bordet.

Storebror är snuvig men tapper. Full av självförtoende är han just nu mycket stark och kan allting. När lillebror grät i kväll sa han att I nog ville att han skulle söva honom. Jo jag tackar jag...

Läste ut Johanna Nilssons Jag är leopardpojkens dotter och om denna kan du läsa om i Bokgalleriet.

torsdag 25 september 2008

Inte bokmässa precis

Det är en dröm jag hoppas uppfylla någon gång - att gå på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Kanske blir det av med jobbet någon gång. Jag har ännu inte åkt på fortbildning en enda gång, så jag tänker mig att jag borde kunna åka iväg på något bråkkastort så småningom.

Det fick bli biblioteket i stället. Jag vet att jag sagt det förr, men de är oöverträffade i Hortlax. Vi lånade massor av böcker till E och han är lika överlycklig varje gång. Han får lite storhetsvansinne och jag skulle behöva en mindre gaffeltruck om vi skulle ta hem allt han pekade på. Vi får helt enkelt åka dit oftare i stället.

Barnens faster är en smärre scrapbookingdrottning och det här fina albumet levererade hon för några dagar sedan. Jag blir alldeles stum av beundran när jag håller i det, för det är så fint ihopsatt med bilder och text och själva albumet bildar storebrors namn. Fler fantastiska skapelser hittar ni på hennes blogg, så det är bara att titta och förundras.












Storebror i fråga får inte leka med det = ) Han kommer att tacka mig för det senare.

Jag läste ut Ian McEwans Kärlekens raseri (se Bokgalleriet) och känner mig omtumlad. Jag måste läsa om sista kapitlet. Det är någonting med den mannen som får mig att undra om jag verkligen förstått allt jag läst. Men borde han inte kunna vara aktuell för ett eller annat nobelpris?

onsdag 24 september 2008

Han är inte bara världens starkaste björn

Han är världens snällaste också. Och ibland världens argaste.

Det är lite jobbigt - både att vara snart fyra år och att vara storebror.
Vi har som nämnts en lillebror som vet att ta plats. En lillebror som med lätthet klättrar i trappor.




Jag lade för en stol och I svarade med att försöka krypa genom den.
Men nu börjar tiden med att lillebror vill vara över allt där storebror är och ha just precis de saker som storebror har. Men även tvärt om. Om lillebror mot förmodan har en sak så vill storebror numera också alltid ha just precis den grejen.
Storebror måste få bossa lite, men ändå tycker jag att vi ofta säger att lillebror är ju så liten, han förstår inte. Vi får försöka satsa på att göra saker med storebror som lillebror inte får vara med på. Jag kommer bara på att man kan bada. Men sedan då?



söndag 21 september 2008

The bucket list - Nu eller aldrig

Håll i er nu. Jag och min man hyrde en film i går. Som vi båda ville se. Och som vi faktiskt såg tillsammans. Utan att någon lämnade rummet. Det händer typ... aldrig. Och det blev rätt lyckat.

The bucket list, eller Nu eller aldrig, som den svenska filmtiteln lyder handlar om två män, Jack Nicholson och Morgan Freeman, båda med besked att de bara har en viss tid kvar att leva. De är varandras motsatser: svart och vit, fattig och rik, ödmjuk och burdus, monogam och otrogen... Listan kan göras längre än så.

Manlig vänskap. Det är ett bra tema och med dessa båda giganter är det en fröjd att se vilka saker de vill hinna med att göra innan de dör, alltså the bucket list. Filmen är något så ovanligt som bara 1.33 lång. Jag trodde inte att det gjordes så korta filmen nu för tiden om de inte hette typ Idiotrepubliken eller något. Det som är så fint är att det hela tiden är lågmält. Ingen tar över, inte ens Nicholson. Och det är rätt seriöst. Man får följa de båda männen, som delar sjukhussal, när de genomgår behandlingar, får frossa, kräks och tappar håret. Och fram växer en osannolik vänskap.

Nu förstörde inte min man det sista tårdrypande ögonblicket - MEN TROR NI INTE ATT DVD:N LA AV!?! Mitt i begravningstalet när alla kommit till insikt om vad som är viktigt i livet och när det bara var tre minuter kvar innan eftertexterna. Är det inte det ena så är det det andra, sa flickan som blödde näsblod.

fredag 19 september 2008

Sova med fienden

Kommer ni ihåg den gamla rullen? Julia Roberts som flyr från sin sadistiske man och hinner plocka äpplen i goda grannens trädgård och förälska sig i honom innan sadisten hinner i fatt henne. Det har egentligen ingenting med saken att göra, men om det skulle göras en film om min yngste son skulle den heta "Sömnens fiende". Han vill verkligen inte sova, killen. Jag förstår inte hur någon kan vara så allergisk mot att sova.

I dag har han dessutom definitivt kommit på att han kan ställa sig upp i barnstolen när han äter och han har kommit på konsten att klättra upp i trappen. Nöjd är han. Tills jag lyfter ner honom. Han är ett energiknippe och det bara lyser i ögonen på honom när jag öppnar diskmaskinen (som han också krypit upp i), när jag glömmer dörren till toan öppen (sist lyckades han gräva fram en gammal tvättlapp) och när jag närmar mig ugnen.

Jag hade bara 100 sidor kvar av tegelstenen Katedralen vid havet när lilleman kom på att han nog ville göra ett litet uppehåll från nattsömnen och ligga i famnen och göra monotona läten. Ja, ja. Det fick han. Då kom storebror på att han ville kissa. Ingen rast, ingen läsro.

Men nu är boken avslutad och en kort sammanställning av tankarna kring Katedralen vid havet finns i Bokgalleriet.