Treåringen är helt förlorad till fantasins värld. När han äter leker han att han är en katt och katter äter inte korv. Katter dricker inte ur glas och de sover inte med huvudet på kudden.
Hans låtsashundar släpps in och ut ur buren (ett plåthus med plats för två värmeljus), lyfts upp och ner och måste matas.
Hans låtsaskompis Nisse talar han bara med när ingen annan hör eller ser på. Nisses mamma och pappa är borta, så han bor i vårt hus. Nisse vill inte äta, för han är så mätt.
När jag säger till treåringen med min hårdaste röst, till exempel när han har virat en tunn tråd flera gånger runt halsen, eller när han jagar såpbubblor med morakniv, så svarar han:
- Mjao.
Jag får god lust att tala om för honom att katter inte gör så heller...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar