Polis av Jo Nesbø

Jag vill bara tala om att den är här snart. Polis av Jo Nesbø.

Håll utkik.

Köp boken.

Se till att du blir lämnad ifred.

Läs den.

Svälj hårt.

Lägg undan den och fråga dig själv: Vad händer nu?

Jo Nesbø har gjort det igen och det är bra. 

Bok och bild från förlaget och rec.datum i början av juni. Perfekt sommarläsning. 

Tidelag

Har man lyckats i sin lärargärning när en elev räknar upp islams fem pelare på följande sätt:
Trosbekännelsen
Allmosan
Fastan
Vallfärden
Tidelag

Tidelag?! Fem gånger per dag...

Vad har du lärt dig?

Det här med att utvärdera. Det är spännande. För mig. Eleverna hatar det.
"Får jag gå när jag är klar?"
"Nej. Du kan fortsätta jobba när du har lämnat in din utvärdering."
"Mäh! Om jag får gå skriver jag snällare grejer."

Eleverna har gjort reklamanalyser och i utvärderingen ställde jag frågan vad du har lärt dig och en tjej (ja, hon skriver sitt namn på allt, till och med på anonyma utvärderingar) svarade:
"Att stava till affisch".

My work is done.

Jag sitter och tittar på Schlagern och är imponerad av Petra Mede. Hon sköter sitt jobb med den äran! Kul, cool och snygg. Jag tänkte skriva någonting om att hon i alla fall borde darra lite på manschetten, men kom sedan att tänka på hur roligt just det uttrycket är. Det torde vara ett relativt utrotningshotat uttryck, eftersom få av dagens ungar skulle kunna peka ut en manschett i ett bildcollage gjort av tio bilder.

Attraction - skuggdansare väl värda att titta på!

Jag hamnade på youtube. Igen. Jag snubblade över det här: en grupp ungerska skuggdansare som under några minuter berättar en sådan rörande historia. Det kan hända att det måste rulla någon reklam innan du kan titta på det, men det är väl värt väntan. Klicka bara här.

Sedan har jag ju läst också. En hel del. Jag har bara inte skrivit om det ännu. Huvudet är fullt och tankarna är osorterade. Det är ungefär som när man har plockat lingon en hel dag. När man blundar ser man... lingon. När jag blundar ser jag... nationella prov.

Carlos Ruiz Safón och Himlens fånge

De är snarlika varandra, Carlos Ruiz Zafóns böcker. Omslag, handling, halten i vilken du uppmäter hur bra de är... Den senaste i raden är alltså Himlens fånge och den placerar sig enligt mig mellan Vindens skugga (bäst) och Ängelns lek (som också var mycket bra). Den finns billigt och bra i storpocket på Bokus. Mer om romanen i Bokgalleriet.

Tove Alsterdal

Norrbotten läser har presenterat sin aktuella boktitel och det blev Tove Alsterdals I tystnaden begravd. En fantastisk bok och ett bra val för att samla norrbottningarna i läsandet.

I skrivande stund har jag precis sett Så olika, en film av Helena Bergström. När eftertexterna börjar rulla ser jag att manus är skrivet av Helena Bergström och... ja, Tove Alsterdal. Roligt, tycker jag och dessutom en skön svensk film med otroliga skådespelare.

Heja Tove, på många sätt!

Fallet, förvillande lik andra böcker, men förvånande bra.

Jag tvekade på bibblan. Fallet. Den har jag läst, va? Eller? Baksidestexten lät bekant. Jag kanske har läst den på engelska? Men nej, den kom ju ut nu, nyss...

Den som inte har läst den här boken och som har tänkt göra det kan sluta läsa här, för det kan hända att jag avslöjar någonting som du inte vill veta om du ska läsa boken. Om du däremot har läst boken så bryr du dig inte om det och om du inte tänker läsa boken alls så är det direkt meningslöst att fortsätta läsa det här inlägget.

Michael Connelly är en av få kriminalförfattare som fortsätter att fängsla mig. Jag har sagt det förr och skriver det igen: han har hög lägstanivå. Harry B är tillbaka, nu med femtonårig dotter som sms:ar och himlar med ögonen åt sin hängivne snut till pappa. Det funkar. Harry B är lite ensam men träffar en kvinna som ändå försöker rädda den del av världen hon själv lever i. Han har en attrationskraft, det måste erkännas. Det funkar. Harry B har gamla fiender och det är inte skurkarna bakom galler, utan skurkarna i kommunfullmäktige. De drabbar samman igen och det funkar.

Jag ser en öppning här. Harry Bosch är lite grann inne på det där klassiska tänker "I'm too old for this shit" och hinner med en del självtvivel innan han kommer på att han faktiskt vill fortsätta med de här kalla fallen, "cold cases", som han utreder tillsammans med sin kollega. Han har fem år på sig om inte hans gamla nemesis kommer att sätta käppar i hjulet för honom. Om det då skulle vara så att det faktiskt finns en utmätt tid för Harry B så verkar det introduceras en avkomma som redan visar fallenhet för faderns yrke. Intressant.

Omslaget ser ut som minst sju av hans andra böcker. Innehållet skulle kunna vara minst tre andra böcker, men ändå finns det framåtrörelse och nya intressanta vinklingar. Jag gillar Harry och vill gärna följa honom några bladvändare till.