Halshuggen ängel

Det skulle kunna vara titeln på Helen Turstens nya roman eller en mörk film av Von Trier, men det är bara resultatet av två barns otillåtna bus i soffan. Min fina, drasut till keramikängel, med en barm som skulle göra Brigitte Bardot avundsjuk är nu alldeles huvudlös.

I mina mest småaktiga stunder tänker jag tanken att Gamla Testamentets "ett öga för ett öga" skulle vara på sin plats: en huvudlös ängel för mig - ett huvud mindre på favoritactionhjälten.

Egentligen. Varför inte. Någon lär ha sagt: Livet är hårt och orättvist. Och sedan dör man.

Sannolikhet

Tage Danielsson har framfört en monolog, briljant och genialisk, om sannolikhet. Temat var kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979 och jag har visat den för mina elever många gånger. Tack och lov har mina elever den goda smaken att inse det genialiska i framförandet och med sina erfarenheter av övningskörning och körkortsefterstävande lever de nära detta med sannolikhetsinlärning.

Jag har läst En sannolik historia av Karin Alvtegen, men väntar med boktankarna till dess bokklubben sagt sitt. Så mycket kan jag säga att den var läsvärd, men jag funderar mycket på romanens titel. En sannolik historia. En sanno-lik historia eller En sann-olik historia. Jag tror att jag lutar mer åt det sistnämnda. Så nördigt att fördjupa sig i ett sådant resonemang. Samtidigt kanske lite kulturkoftigt. Det skulle i så fall vara på tiden.

Ditt indiannamn?

Sönernas namn, om de skulle bli kidnappade av indianer och därför bli omdöpta, skulle lyda:
Skrikande gnällspiken och Retande surpuppan.

Det är hugget som stucket vem som är vem. Om de vore jämnåriga hade de kunnat vara varandras elake tvilling.

Mitt namn skulle uttalas Suckande tvätterskan och maken skulle vara Snarkande korvstekarn. Helgen gick så fort, så fort men har varit så rolig, så rolig.

Det är lättare att få förlåtelse än att få tillåtelse

Låt detta bli ett profant budord att leva efter. Det kan tillämpas i så många sammanhang, men som alla andra livsdeviser bör du inte missbruka det.

Jag funderar på att brodera orden i korsstygn och nåla upp den på väl vald plats i hemmet.

Mätt på thaimat, mätt på efterrätt (sötsaker upphöjt till åtta) och fullproppad med prat har så en dag gått och kommer aldrig åter. Man kan bara hoppas på fler sådana här dagar då.

(H)älgkänning

Helg. Äntligen helg. Jag kan ändå konstatera att jag får le mycket på jobbet, tack och lov.

Det är inte varje dag en femochetthalvtåring får skära i en nyskjuten älg. Det var dock en sådan dag i dag. Den etiska diskussionen lämnar jag åt andra att föra och konstaterar i stället att det nu mera ligger ett älgben på vår gård. Synd att det inte var någonting mera köttigt som kunde läggas i frysen i stället. Om man får välja, liksom.

Så bra!

Jag såg "Elvis i glada Hudik" i går och var tvungen att hämta paketet med extra mjuka näsdukar för att inte ansiktet skulle rinna bort. Om du missade det går programmet att se på Svt Play (vilken fantastisk funktion detta är!). Dessutom spelades en hel del bra musik i programmet, bl.a. Kings of conveniences låt "Stay out of trouble" som enligt min snabba analys är en blandning mellan Simon & Garfunkel och en vilsen medlem av R.E.M. Om du inte har hört den måste du genast spotifya den. (Och ja, spotifya är ett verb, snart i en SAOL nära dig.)

Grillad rektor

Jag tycker om föräldramöten av den enkla anledning att man har ett möte där det finns andra föräldrar. Det är mycket schlugt om än lite nytt som presenteras, men det är skönt att ha lite koll emellanåt också.

Innan fikat grillades en rektor med anledning av det huvudlösa beslut som tagits i kommunen som innebär att det finns tre poolanställda vikarier på 21, jag upprepar: tjugoen, avdelningar. Vi har redan märkt av hur verksamheten blivit mer ansträngd och mina frågor var många. Du kan sluta läsa nu om du inte är intresserad och jag vet att många av de här frågorna främst är fackliga ärenden, men jag måste kräkas upp tankarna för att kunna lämna det. Dessutom ska frågan utvärderas framåt årsskiftet och då vill jag ha mina tankar nedskrivna.

Det är en ohållbar situation som kommer att presenteras nedan, och det som gör mig mest orolig är att de flesta är så bra på att göra det bästa av alla situationer att det ohållbara aldrig blir synligt.

21 avdelningar på tre vikarier. Sju avdelningar som ska täckas upp per vikarie.

Rektor beslutar om en avdelning måste stängas pga. för hög arbetsbelastning för personalen. Min fråga är hur man går vidare med frågan till högre instans om detta inträffar. Rektor i det här fallet har aldrig varit med om att detta varit nödvändigt. Det fanns en handlingsplan för ett liknande scenario när fågelinfluensan var på tapeten förra året. Å andra sidan var inte vikarieanskaffningen lika ansträngd förra året och jag ber om att få återkomma när vinterkräksjukan går som värst.

Alternativet till att stänga en avdelning är att ringa hem föräldrarna till några barn. Även om ansvaret för beslutet inte ytterst ligger på personalen så misstänker jag att de goda relationerna till föräldrarna är i farozonen när ifrågasättandet kommer igång. Hur ska hemringningen prioriteras? Vem är kompetent att börja prioritera? Vem har den insikten? Min gissning är att det inte är rektor i alla fall.

Bara det faktum att en riskanalys gjordes efter beslutet var taget gör att jag blir bekymrad. Är det i så fall ett giltigt beslut?

Om en personal enligt schema har slutat för dagen men inte har möjlighet att gå, just för att bemanningen är för låg pga. utebliven vikarie:
- litar man på den goda viljan hos personalen?
- om hon (för det är mest troligt en hon) inte får tag på rektor för att diskutera ersättning, alt. utkommendering, vad händer då?
- hur ser det säkerhetsmässigt ut för mitt barn vid en sådan situation?
- hur blir det med övertidsersättning för personal som inte jobbar heltid? Får de bara fyllnadstid upp till heltid? Samma fråga gäller timanställda.

Hur går det med ledighetsansökan för personalen? Jag arbetar själv inom en branch där jag kan ta ut min komptid när verksamheten tillåter. Det är nog svårt att ta ut denna tid när man är full arbetsstyrka. När kommer verksamheten att tillåta att man plockar ut dessa timmar? Att plocka ut timmarna i pengar är sällan möjligt.

Hur organiseras fortbildning, då dessa vikarier ska täcka upp sådan frånvaro också?

Rektor upplyste också om att man i första hand kommer att kalla in folk från det egna området för att täcka upp om vikarieanskaffning inte är möjlig. Händer upp på alla som har hört en avdelning säga att; vi har det ju så lugnt att vi kan avvara en personal i dag. Inte är det ofta. Om det, mot all förmodan, skulle vara så att man känner att man ligger på plus personalmässigt: borde inte dessa tillfällen användas åt att genomföra/planera allt det där som tiden aldrig räcker till för i vanliga fall?

Hur framförs detta till högre instans, alltså fortlöpande, så att det inte blir en utvärdering med snålt tilltagen tid i förhoppningen att ingen ska hinna in med protester och äskanden i tid? Hur kommer diskussionerna att gå skolledarmässigt för att förbereda beslutande instans på att detta inte är hållbart i längden? Vad säger Försäkringskassan om att punga ut med pengar för att Kommunen tagit ett beslut som uppenbart kommer att få såväl ekonomiska som kvalitetsmässiga konsekvenser? Nåja, de kvalitetsmässiga konsekvenserna har de inte så mycket med att göra, men det ekonomiska brukar alltid vara en helig ko som man gör bäst i att inte skända.

Avslutningsvis vill jag bara tala om att jag är fullt medveten om att rektor inte har haft någon möjlighet att påverka att det här idiotiska förslaget har genomförts. Jag vill också framhålla, och samtidigt med frenesi applådera, den fantastiska personalen på mina barns förskola. Ingen skugga bör falla på någon av dessa, och jag är övertygad om att de kommer att göra det bästa av situationen. Samtidigt är det detta som samtidigt oroar mig. Vi är så bra på att göra det bästa av alla situationer att få situationer blir riktigt ohållbara.

Jag ska inte ge mig in i en diskussion om att ett beslut som detta drabbar en kvinnodominerad yrkesgrupp, men nog är det väl ändå lite typiskt?