De lär sig på egen hand...

Baloo säger åt Mowgli att han ska lära honom allt han själv kan. Baghera påpekar syrligt att åja, det går nog ganska fort. Jag börjar tro att jag redan lärt mina barn allt jag har att lära dem, för just nu gör de alla sina framsteg på egen hand.

Snart-femåringen räknar till hundra och visst har vi tragglat en del, men han lär sig så bra där han sitter för sig själv också. Dessutom kan han alla siffror, att en trea och en sjua är trettiosju osv. Klockan sitter ganska bra, åtminstone när det är heltimmar. Resten är lite limbo, rätt ibland och svårt ibland.

Lilleman ville rita idag när vi kom hem och lade sig ner på mage.
- Oooo, ljudade han och ritade en rund ring på pappret. Jag vill tro att han tänkte O, sade O och skrev O.

Dessutom säger han till nu när han vill bajsa och då tar vi fram pottan. När vi var på besök hos mormor och morfar idag började han dra i blöjan och sade att han ville pia. Sagt och gjort, det han gjorde och vi har inte ens hunnit öva på den saken ännu. Smart kid.

Kulsprutesmatter

Vi har kulsprutesmatter i vårt vardagsrum. Yngste sonen är hård i magen och lite olycklig emellanåt. Då är det bra att han tycker att det är okej att gå på pottan. Vi har satt honom där och sedan "do-do-do-do-donk", så har det varit klart. Sedan:
- Titta mamma, pi i basset.

Jo du.

Vin och pralin

En man på mitt jobb är vinkännare, faktiskt en av de ledande i Sverige, och han har den goda smaken att då och då försöka sprida upplysning i denna ädla konst. Igår hade han därför beställt mat samt gjort i ordning två glas vitt och ett rött. Sedan låg det inte mindre än 12 olika chokladtillbehör framför oss och bara väntade på att bli uppmärksammade. Bara chokladen var väl värd att betala för. Sedan guidades vi genom snårskog med kakaohalt, naturliga smakämnen, men också transfetter och billig choklad som kommer att leda till en för tidig död.

Lokala bandet var bra och vi svingade våra lurviga med fart och frenesi innan det var dags att gå hem och sussa. Jag vaknade klockan åtta och tänkte att jag skulle ligga kvar och dra mig. Vilket jag gjorde. Till halv tolv. Det var länge sedan.

Så går en dag utav vår vecka...

...och kommer aldrig åter. Veckan har inte gått snabbt, men däremot dagen idag. Jag blev kvar på jobbet till tio över arton och sedan bar det av till Krokodil för att lyssna till väckelseberättelser från 1950-talet. Det var kanske inte direkt det jag hade förväntat mig, men bra och intressant i alla fall. Det var en omvälvande tid som på många sätt gör sig påmind än i dag. Dessutom märktes det på vissa deltagare som på frågestunden efter berättaren sagt sitt slutord att frågan fortfarande är laddad.

Jag har således inte hunnit träffa mina barn idag, men jag har jobbat undan en stooooor rättninghög som legat och hånat mig under två veckors tid. Därför blir det mer kvalitetstid med familjen under helgen, trots att barnen sover över i grannbyn imorgonkväll.

Nu ska jag gå upp och väcka maken som verkar ha knoppat in med di små och sedan blir det väl att gå å leegg för egen del. Tjing.

Slakta offerlammet...

Nej, det är inte påsk. Inte befinner vi oss i Egypten heller och ber farao att "let my people go." Min iPod svarade på komsi, komsi och visade sig - i toalettgarderoben. Under nya toarullar. Varför inte? De som känner mig vet att det var ungefär så man kunde ana att det skulle sluta.

Hemma efter en timmes innebandy med nya och gamla bekantskaper. Jag tror att jag kommer att vara leddabrötte till och med i armhålan. Min svägerska är rolig, för när jag sa att jag alltid tänker att jag ska ta det lugnare påpekade hon att "man kan ju inte stå stilla". Eller hur = )

Gestaltning

Om du vore en iPod, var skulle du gömma dig då?

Förslag på möjliga och omöjliga ställen att leta på mottages tacksamt. Jag har letat min öronvän i flera dagar nu men har inte sett ett spår av den. Nya uppspelningar väntar på att få läggas in, gamla väntar på att få bli lyssnade till...

iPod. Var är du? Komsi, komsi, komsi...

Fullmånen

Jag drömmer heltokiga drömmar för tillfället och är övertygad om att det är fullmånen som sliter och drar i min vätskebestående kropp. Vissa kanske menar att vi är uppbyggda av kol, atomer och kolatomer, vad vet jag. Min är gjord av vatten och när månen lyser i sin fulla storlek blir det ebb.

Inatt jag drömde något som jag aaaaldrig drö-ömt förut... Jag drömde att jag gick omkring i långa korridorer på källarplanet i ett hotell och letade en ångbastu. Hur sjukt är inte det? Jag tittade in i ett rum, men det var köket och det satt någon ledsen flykting där i ångorna och gömde sig för polisen. I ett annat rum satt hela mitt jobb och åt den ledsne flyktingens mat. Sjukt nog? Nej då, det kommer mer. Helt plötsligt kom jag på att jag letade efter någonting, men kom inte på vad det var och försökte fråga människor jag träffade men de pekade bara var jag skulle gå för att komma till ångbastun.

Min man drog genast till med att jag var "looking for some hot stuff baby this evening" och gjorde till och med en liten illustrerande dans. STMB* Jag har inte försökt mig på någon närmare drömtydning, men min mans tolkning kan ju inte vara allrådande?

* Så Trött Man Blir.