Treåringen, efter det att vi sett ett program om en kungsörn:
- Kan man äta fågelschött? (fågelkött, reds. anm. Alla tj/k-ljud uttalas sch.)
- Nja, bara vissa sorter fåglar, svarade jag.
- Hur vet man om de är vissna då?
Jag har läst boken Monsieur Lihn och den lilla flickan, en melankoliskt men mycket vackert berättad liten bok om en gammal mans flykt från krig och tragedi och det liv som nu väntar honom i ett land som lika gärna skulle kunna ligga på en annan planet. Med sig har han en liten flicka, dottern till hans döde son, sitt barnbarn. För att få dagarna att gå tar han promenader och hamnar på en träbänk i en park och den platsen blir som ett litet landmärke i staden som inte luktar någonting. En dag får han sällskap av den vänlige Monsieur Bark och trots att de två männen inte talar ett språk som den andre förstår, växer en djup och varm vänskap fram.
Upplösningen på romanen är drabbande och lämnar läsaren med hjärtat i halsgropen. Det kommer att bli mycket spännande att diskutera den här boken i bokklubben när det beger sig.
1 kommentar:
Kul att den verkar bra! Är exet ditt så att man kan få låna över jul?
Skicka en kommentar