Vi har haft första skolutvecklingssamtalet i dag. Sjuåringen var uppe till prövning och han fick en fin A-stämpel i baken. Han klarar sig finfint och har koll på både det ena och det andra. Däremot verkar han vara en liten surrhumla. Jag tycker nästan att det är roligt, men det kan man ju inte säga till fröken. Det beror mycket på hur man surrar också, men förstå vilket tråkigt barn om det inte händer någonting kring honom.
Lilleman morrar i sömnen och skrattar gott åt sig själv. Hans A-stämpel kommer säkert att bli lika grann när det beger sig, för i nuläget gör han huvudfotingar enligt skolboken och han skriver sitt namn helt och hållet på egen hand. Ibland blir det spegelvänt, men hej, det är en bedrift bara det.
Nu har jag bakat 250 kakor till ett musikkalas som äger rum i byn på fredag. Det behövdes ca 100 kakor, men när man väl står där är det lika bra med lite overkill. Jag hade kunnat bjuda på fantastiska bilder av gyllenbruna småkakor som alla är av samma storlek och form, av rentorkade bänkar, av glittrande ljus i hösttorkade fönster och nytvättade dukar, stärkta och strukna... men då hade jag behövt gå hem till någon annan för att fotografera, så det blir bildlöst och textrikt. GokweeL.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar