Ett bröllop och en nöjespark

Det här låter jättemärkligt, men samtidigt som en vän gifter sig lite så där i smyg så har jag alltså lyckats lova barnen att åka till Leos Lekland i residensstaden. Eftersom sjuåringen har haft nedräkning var det inte riktigt aktuellt att säga "Jo, du det var en grej...". Eftersom vigseln var lite hemlig så tänkte jag att jag väl får vara med dem i anden istället och dagen har varit så lyckad ändå.

Sex timmar: bilresa, lekland, vätskepaus, åka rutschkana med barn, spela airhockey och totalkrossa barn, sitta i obekväm stol och läsa ostört i fyra timmar, matpaus, godispaus, krossa mera barn, vätskepaus... Tiden GÅR fort när man har roligt. När äldste sonen har med sig kompis så blir det tydligen bästa, lyxigaste dagen på länge. Det är roligt med mina barn: de uppskattar allt och ser till att tala om det. Då känns det extra värt det.

Boken jag läser visar sig dessutom vara någonting som jag kommer att bära med mig länge: en fantastisk släkthistoria som utspelar sig i Kanada och som sträcker sig från sekelskiftet och framåt med många oförglömliga karaktärer. Det är dessutom månadens bokklubbok och det kommer att bli så roligt att diskutera den med andra - På dina bara knän, av Ann-Marie MacDonald. Den är inte lätt att få tag på, men jag har köpt den på Bokbörsen för 24 kr. Bara en sån sak!

Så mycket händer runt omkring och det är nästan obeskrivligt hur mycket jag längtar efter Sportlovet just nu. Däremot verkar det bli en förestående resa i enastående gott sällskap och allt som ger pirr i magen är bra!

Bokcirkeln! Public service!

Om man tycker att det är lite ensligt och blåsigt och bara längtar efter någon att läsa en bok tillsammans med - då kan man gå till Sveriges Radio P1. Voila!

Välj bok i Bokcirkeln.
Ladda ner en podcast.
Läs.
Kom på intelligenta saker att säga om boken.

Lyssna. 

Hör när andra säger alla intelligenta repliker och tänk "Det där tänkte jag också" eller tänk "Jag jobbar inte just nu, så tänk ni medan jag fikar." 

Njut.

Public service! Det är service - som är publik. Använd den. Några av de titlar som finns tillgängliga är Anna Karenina, Moment 22, Alberte, Jane Eyre, Blonde, Gösta Berlings saga, Processen och  många, många fler.

Det är inga blåbär som sitter i de olika bokcirklarna heller: Elsie Johansson, Lena Andersson, Jan Guillou, Jonas Hassen Khemiri, Märta Tikkanen, Petter, Håkan Nesser, Kerstin Ekman...

Länken till sidan med titlar finns här: Bokcirkeln.

Söderberg vs "Fifty shades": 1-0

Jag läser i DN att Fifty Shades-filmen har slagit rekord i antalet förhandsbokade biljetter. Jag vill bara påpeka att Hjalmar Söderberg för 109 år sedan skrev att "jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet" (Gertrud).

Han behövde inte en sunkig trilogi för att koka ner innehållet till dess sanna essens. Just sayin'.

I breidd vä åssit!

Utvecklingssamtal är krävande, tidsödande och ska göras vid en tidpunkt på året när de absolut inte passar in. Å andra sidan är de nödvändiga, givande och ibland alldeles, alldeles underbara. Som när man har en sextonårig pojke och hans mamma framför sig och man märker att det finns ett samspel mellan dem som är kärleksfullt och varmt. Eller som när man frågar hur mycket de får veta hemma om hur det är i skolan och svaret kommer:
- I breidd vä åssit.

Min värmländska svägerska frågade vad det betydde och det är nu det blir lost in translation. Bokstavligt översatt: i bredd med ingenting. Fritt översatt: hart när ingenting.

London baby!

Nu bäre'å.

Vad vill de? Egentligen?

Jag kontaktas av SIFO för att svara på olika undersökningar. I dag efterfrågades min ålder. Jag svarade och skickades vidare. Då ville man veta vilka apparater jag har hemma för att tillverka varma drycker. Jag fyllde i, enligt en krysslista: vattenkokare, tekanna, kaffebryggare, halvautomatisk kaffemaskin för kapslar, pressokanna och något annat som jag har hunnit glömma. Jag klickade vidare och DÅ kommer det upp att jag inte hör till den aktuella målgruppen.

Var gick det fel? Var det vattenkokaren som sänkte mig?

Projekt och skatter

Många skatter blev det i dag när vi städade ur makens mormors hus efter hennes flytt till ett äldreboende. Garn och tråd, korgar och nålar. En glaskaraff och en rosengömma, en kakburk, en tupperware, en symaskin (!), koppar med fat och assietter, en kokablåskål, några böcker och jättefina efterrättsskedar. En kristallkrona (!) och en björkskåp.

Min virkade filt är också klar. Den mäter ca 120x160 cm och efter att ha fått finfina virknålar av svägerskan gick slutet som tåget.

Den lilla telefonbänken (100 kr på Röda Korset) fick en makeover tack vare mammas tygbit och stoppning.

Koppunderläggen av papper med tryck som lyder "Kaffetåren den bästa är" lär förbli oanvända, men söta som socker är de och en receptbok från 1954 visar vad kakor ska vara gjorda av!