Det här låter jättemärkligt, men samtidigt som en vän gifter sig lite så där i smyg så har jag alltså lyckats lova barnen att åka till Leos Lekland i residensstaden. Eftersom sjuåringen har haft nedräkning var det inte riktigt aktuellt att säga "Jo, du det var en grej...". Eftersom vigseln var lite hemlig så tänkte jag att jag väl får vara med dem i anden istället och dagen har varit så lyckad ändå.
Sex timmar: bilresa, lekland, vätskepaus, åka rutschkana med barn, spela airhockey och totalkrossa barn, sitta i obekväm stol och läsa ostört i fyra timmar, matpaus, godispaus, krossa mera barn, vätskepaus... Tiden GÅR fort när man har roligt. När äldste sonen har med sig kompis så blir det tydligen bästa, lyxigaste dagen på länge. Det är roligt med mina barn: de uppskattar allt och ser till att tala om det. Då känns det extra värt det.
Boken jag läser visar sig dessutom vara någonting som jag kommer att bära med mig länge: en fantastisk släkthistoria som utspelar sig i Kanada och som sträcker sig från sekelskiftet och framåt med många oförglömliga karaktärer. Det är dessutom månadens bokklubbok och det kommer att bli så roligt att diskutera den med andra - På dina bara knän, av Ann-Marie MacDonald. Den är inte lätt att få tag på, men jag har köpt den på Bokbörsen för 24 kr. Bara en sån sak!
Så mycket händer runt omkring och det är nästan obeskrivligt hur mycket jag längtar efter Sportlovet just nu. Däremot verkar det bli en förestående resa i enastående gott sällskap och allt som ger pirr i magen är bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar