Thydell gör att du får återuppleva himlen och helvetet med att vara tonåring

Johanna Thydell är träffsäker och hon har gjort det igen i den här boken. Vissa sidor i Ursäkta om man vill bli lite älskad pryds av "noriska ordspråk", t.ex. kärlek börjar ofta någon annan stans, alla sätt är bra men inget funkar, alla vägar bär till fuuuuuck, surt sa räven om rödhåriga...
Baksidestexten säger egentligen allt:
"Välkomna ska ni vara till livet med Nora Jonasson! Här älskar man människor som inte älskar tillbaka. Här pluggar man till prov man ändå misslyckas på. Här blir man bjuden på fester men orsakar istället katastrofer på balkonger. Här är man vän med vänner som plötsligt tycker att man är ett riktigt svin. Här tror man att man är på ett visst sätt men så är man tydligen inte det."
Tänk att det kan vara så svårt, livet. Fast Nora har det egentligen inte så förfärligt. Inte skär hon sig i armarna eller stoppar fingrarna i halsen, men ändå känns det som om hon inte duger, inte är tillräckligt smart, snygg, smal, cool.

Språket är rappt och sporadiskt. Det är rabblande tankar om vad som har hänt. Inte. För att sedan fortsätta med "ja ba å sen så" innan texten mer påminner om ett blogginlägg av en plågad tonåring. Allt låter väldigt träffsäkert, både till innehåll och till ton. Det är den här bokens främsta styrka. Johanna Thydell skriver humoristiskt samtidigt som Nora är galet mycket tonåring i sitt sätt att älta, känna sig ovärd och längta efter beröring.

En annan stor behållning är beskrivningen av Noras bästakompisskap med Lisa, en pluttiplutt-tjej som osvikligt står vid hennes sida - till dess hon inte gör det längre. Det skär i hjärtat att läsa om den nya längtan Nora känner: den efter sin bästa kompis - den smärta som hon aldrig någonsin trott att hon skulle behöva känna. Läs den här och du får återuppleva himlen och helvetet med att vara tonåring.

(Alfabeta förlag)

Grabbigt värre (eller bättre)

Det jag gillar med att arbeta mestadels med pojkar är att det är raka rör. Ibland är rören nog så raka och då är det mitt jobb att böja dem lite. Kan man då få skriva rörkrökare i CV:t? När jag frågade om matallergier inför en klassdag vi ska ha visade det sig att alla 24 grabbar är allergiska mot... soppa. Se där.

Nackspärrspojken blir bättre och bättre så det blir skola i morgon. Han har precis tryckt i sig sin sjunde bulle och det känns också grabbigt på något sätt.

Jag ska just till att läsa ut Ursäkta om man vill bli lite älskad och den håller på att ta sig riktigt fint! Den är inte grabbig alls, men är trevlig ändå = )

Skadesituationen är över medel, men under kontroll

Sexåringen har nackspärr. De ringde från skolan strax efter lunch och meddelade att han hade ont i nacken och att han var alldeles sned. När jag kom hem satt han, ynklig och sneglande, i soffan och försökte att inte röra på huvudet mer än nödvändigt.

Nu har han fått lite ipren i kroppen och en värmekudde på nacken. Det är det enda jag kan komma på som kan hjälpa honom att bli mjukare. Senan på höger sida är spänd som en fiolsträng, men förhoppningsvis blir det lite bättre i morgon.

Brukar verkligen så små barn ha nackspärr? Jag har aldrig hört talas om någon som haft det. Det värsta som kan hända är att han missar skolutflykten i morgon. Det ryktas om att cykelutflykten flyttas till nästa vecka om det regnar i morgon och därför hoppas vi på nederbörd.

När jag hämtade treåringen på förskolan hade han ett litet jack under ögat efter en leksaksstädningsincident. Skadesituationen är över medel, men under kontroll.

Hjärntilt och utanför råder skottländskt klimat

Man blir lite konstig i huvudet när man zappar mellan tre olika filmer. Bondfilmen Casino Royale, New in town och Wallander - one step behind gjorde att hjärnan registrerade en förgiftad Bond, en stulen kyss och en mordhotad dotter.

Det skulle sitta fint med ett kanonflyt på veckan som kommer. Oddsen, med tanke på erfarenheter och empirisk forskning, är väl - milt uttryckt - inte direkt på min sida. Det skulle vara ungefär lika troligt som om det verkligen var butlern som knivhuggit min tvål. Enda butlern som skulle bli insläppt för att göra en sådan sak är Gerard, men förstå mig rätt: Vädret ute påminner en hel del om klimatet ute på de skotska hedarna, men det är knappast troligt att den skotske, snedansiktade människan skulle förirra sig ända hit.

Apropå rubriken. Skottländskt. Finns det ordet? Okej, jag googlade. Ja, det finns, men man ska även säga skotsk eller skottisk (åld.).

En knivhuggen tvål

Tvålen inne i badrummet är knivhuggen!

Det måste ha varit butlern som gjorde det.

Eller var det RUT?

Hoppas på höst

Allt är ordnat inför kvällens match. Jag har förberett annan underhållning för barnen, på det att de må vara tysta och stilla fram till halvtid.

Förra veckan tog aldrig slut. Den här undrar jag om den ens har existerat. Det är galet hur dagarna kan rassla förbi. Det blev plötsligt mörkt på kvällarna och jag har glömt skicka med vantar till förskola och skola. Självklart behövs vantar när det är mellan åtta och elva grader varmt/kallt, det är bara det att jag har missat att temperaturen kryper neråt.

Jag tycker om hösten och hoppas att vi får en lång en.

Moster ♥

- Det här är Hannaaaa... säger treåringen och ritar.
- Hon har ett stort, stort huvuuuuud... och en lång arm, och en lång arm tiiiiiiill. Och ett långt ben och ett långt ben tiiiiiill. Och så har hon et (rösten kryper upp till en frekvens som bara hundar kan höra) liiiitet litet öga och ett litet till.
- Har hon nån mun då? frågar jag.
- Ja. En stor, stor mun som är glad.
- Ja, oj så glad hon är.
- Ja. Hanna är glad när vi är glada.
- Mmmm.
- Ser du så glad hon är mamma med sin jättestora mun...

Han tänker mycket på sin moster den här grabben.