Man vet att man har lite att göra...

...när man googlar för att få se en bild av hur människan bakom Fröken Urs röst ser ut. Nu vet jag hur hon ser ut och att hon heter Johanna Hermann Lundberg samt att man kan få den exakta tiden (inte bara genom att ringa 90510 utan även) genom att titta här.

Den enes skräp - den andres skatter: Fynda långsamt

Dagen bjöd på en hel del nygammalt. Efter diverse besök på ortens antika och seconhanda affärer samt urstädning av ett stort härbre och en äldre kvinnas garage följde följande med hem i bil och på släpvagn:
- en stycken julestjärna, 60-talsmodell.
- en stycken soffa, 60-talsmodell.
- en liten trådhylla, vit och röd.
- en snurrstol, skön och snygg i behov av målarvård.
- 1,27 löpmeter bänkskiva i vitt och grått + två små bitar i samma stuk.
- en slangvinda.
- en lång sverigekarta, äldre modell.
- stuvbitar av vaxdukar, uppskattningsvis 60-tal.
- en rulle gammal tapet, 50-60-tal.
- en plåthållare (en sådan där som håller flera plåtar på höjden när man bakar).
- skyfflar och snöföra.
- kofot och såg.
- armband och jacka.
- smått och gott skräp som jag ska ha roligt med.

Den enes skräp - den andres skatter.

Retro

Inom loppet av bara en vecka har jag gjort följande iakttagelser:

~unga människor åker skateboard igen.

~dessa ovan nämnda unga människor har följeslagare på antingen en enhjulig cykel eller ett följe på en muterad skateboard med ledad midja (som i sin tur säkert har ett coolt namn jag inte har en aning om och som jag inte ens gör mig besväret att googla.)

~unga människor kickar omkring på en liten tricksboll, ni vet en sådan där liten som man hade på -90-talet när man skulle lära sig jonglera med fötterna.

~jag såg en ung tjej med gamla Dr Martens. Det gjorde mig glad.

HEAT ger mig en retrokänsla av gammal god rock som egentligen inte är så hård, men som får en att nicka lite mellanmjölksaktigt med det lilla hårsvall man har. Riktigt trevlig schlageröverraskning.

God helg!

Tjuv och tjuv det ska du heta...

Jag köpte skor på Wedins idag. Halva halva priset. Superfina sköna skor för 150 spänn. Glad i hågen in på H&M. Hittade finfina kläder och skulle gå ut med kassarna. Då går larmet. Tillbaka till kassan. Nej, inga kvarglömda larm på kläderna. Ut mot utgången. Jag passerade utan tjut, påsen med H&M-kläder passerade utan tjut. Men skorna i nya påsen tjöt. Tillbaka till Wedins. De är helt oförstående då de inte larmar sina skor. Wedins-damen promenerade över till Cubus för att pröva larmet där. Ingenting tjöt på vägen in, men däremot när hon gick ut. Konstigt tyckte vi.
"Ha skorna på dig och pröva gå ut" tyckte hon, så det jag gjorde, utan larmtjut.
Ännu konstigare tyckte vi, men bra bra. Gick in på H&M och berättade hur det hade gått. Skratt skratt. Gick ut utan tjut. Gick vidare in på Gina Tricot. Tjut på vägen in, men inte när jag gick ut. Jag måste ju lämna tillbaka skokkerna, för jag kan ju inte gå omkring och utlösa larm till höger och vänster.

What the håken!