Okej. Jag har alltså diagnostiserat mig med någon sorts tourettes, för jag har på sista tiden drabbats av en närmast tvångsmässig känsla att fälla kommentarer när det verkligen inte passar.
Ponera att det finns en vaktmästare på mitt jobb (helt hypotetiskt alltså) som svär och lever om lika mycket som kapten Haddock. Rent fiktivt skulle han ha kunnat lufta elementen i personalrummet (eftersom det bara var 17 grader varmt där inne) och han kanske inte var jättenöjd över just den sysslan. Svär, svär, svär, mutter, mutter, mutter.
Ponera att han ändå tar sitt jobb på fullaste allvar och att han, när han svurit och luftat elementen klart, tittar upp och ser att några takplattor har fått sig några törnar. All heder åt honom när han då går och hämtar ett flertal takplattor och börjar byta ut dem. Jag kunde inte hålla mig.
- Räcker det inte med att lufta elementen, måste du tilläggsisolera också?
Han var väl inte jätteroad. Det var han väl inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar