I alla fall så har vi firat fyraåringen i dag. Skön och tacksam liten dude, det där. Han har lekt med sin Finn McMissil-bil hela dagen och talat om hur glad han är över att han fick den. Vi har kalasat på alla stora kakor som vi har bakat och nu sitter jag och njuter av en ny bok. Favvoförfattaren från dubbelmoralens högborg har levererat igen.
En annan favoritförfattare från vår forntida koloni Norge har också levererat och hans bok Gengångare är omskriven här. Vid ett tillfälle blev det så läskigt att jag var tvungen att ringa min man när jag skulle gå ner i källaren. Till mitt försvar vill jag tillägga att jag var ensam hemma. Det finns visserligen ingen anledning att vara vettskrämd om man är ensam, men grejen är att man ju inte vet om man verkligen ÄR ensam. Man kan också ställa sig frågan varför en kallblodig mördare skulle välja att kliva in i just mitt hus en vanlig tisdag, men jag vill inte bli omskriven i någon bok där just den storyn utreds.
Nu ska jag ta min trötta ändalykt och pallra mig i säng, lite så där ansvarsfullt i tid. G'natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar