Om man behöver filosofera över livets vara eller icke vara, över ändlighetens faktum eller över det här med att vara människa - då kan man med fördel spela upp en valfri låt av vårt lokala band, tillika filosofiorakel, Euskefeurat. Vad sägs om det här?
Förr skulle man vara solidarisk. Nu ska man vara solid och arisk.
eller
Du vet hur det blir och sen blir det inte av...
Sonen resonerade i dag kring huruvida han skulle gifta sig med en pojke eller en flicka och vi ägnade ansenlig tid åt att väga för- respektive nackdelar när det gällde fyra olika kandidater. På listan fanns tre pojkar och en flicka. Han radade upp pojkarna och förklarade att de var så bra som kompisar och att de var roliga att leka med.
- Men vet du, en annan som är fin, det är Alice.
- Ja, det förstår jag. Men du, det viktiga är ju också att den andra personen är med på det. Pojken eller flickan måste ju vilja gifta sig med dig också.
- Det är klart. Jag får fråga dem.
Efter en stund kom nästa fråga:
- Får jag gifta mig nu eller måste jag vänta till dess jag blir vuxen?
- Jag vet faktiskt inte om du måste vänta tills du bli arton. Annars måste du gå till kungs och fråga om lov. Alltså fråga kungen.
- Okej. Ja, jag får göra det då.
Nu diskuterar vi frågan på facebook och en av föräldrarna till killarna i fråga är positivt inställd, så det är inga problem från det hållet. Jag blir glad också över att se att vår närmaste kyrkoherde gillar inlägget om samkönade äktenskap. Jag har svårt att förstå dem som är emot. Jag är kär i en man och måste ha förståelse för att andra också blir det. Inte i min man då, men ni fattar.
Diskussionen ledde sedan vidare till det här med polygami och sedan till diskussionen jag hade med en muslimsk taxichaufför som efter en halvtimmes samtal förklarade för mig att jag är muslim. Jag försökte berätta att jag mer är åt Gud och Jesus-hållet, men han försäkrade mig om att jag var muslim i mitt hjärta. Det känns bra att jag har alternativ om inte annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar