Då sa du som...

Jag försökte rätta ändlöst långa elevuppsatser men fångades av leken som femåringen och hans kompis lekte.
- Alltså det var som ormar över allt!
- Ja! Och då sa du som att vi måste skjuta dem!
- Ja! Och då sa du som att du skulle svärda dem!
- Ja! Och sen så sa du som att vi måste hoppa upp i den här båten!
...

Och då sa du som... Jag vet inte hur många gånger de orden uttalades, men det är så fascinerande hur det sociala spelet fungerar mellan två så unga individer. Tänk så hemskt om någon av dem bara skulle säga "Nej, det gjorde jag inte". Det händer dock knappt. De är helt och hållet på samma våglängd och glömmer bort att jag sitter på andra sidan köksbordet.

Hur som haver var det många olika djur som skulle skjutas. Kunskapskraven för Svenska 3 blev pojkarnas checklista för vilka djur och hur många som skulle skjutas. Eller svärdas.

Andra sociala samspel, eller snarare bristen på dem, fick jag se på nära håll i dag när jag försökte ta mig hem. De många vägarbetena gör att den i vanliga fall relativt korta restiden mer än fördubblades. Jag tänkte att det skulle idkas varannan bil-regeln. Det tänkte inte bilisten bakom mig.