...resten av den berättelsen får ni hitta på själva. Jag och maken vet vad som hände för oss i alla fall och vi hade jätteroligt.
Mitt norrbottniska jag ger samtalsstöd i form av att säga uppmuntrande "ja" när andra (i det här fallet stockholmare och boende söder om vår kungliga hufvudstad) berättar sina roliga historier. De söderboende misstar dock mina "ja" för "va" och berättar därför allting för mig två gånger. Kul kväll, i dubbel bemärkelse.
Vid mitt bord på ovan nämnda fyrtioårsfest satt en bedrägeriutredare vid American Express, eller AmEx som man tydligen säger om man är inom branschen; en tvättäkta helsingborgare med fyra barn som reser runt och analyserar data; en umebo som avundas människor med två bilar; en maringeolog som kan imponerande många 80-talshittar; en gotländsk barnmorska med samma erfarenhet som jag har när det gäller utomkvedshavandeskap, samt sist, men inte minst; en kvinna som jag knappt hann tala med eftersom AmEx-utredaren sällan kom till poängen.
I övrigt var jubilarens två kusiner, för kvällen vid namn Lili och Sussie, den stora behållningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar