Väl medveten...

Väl medveten...

...om att den här bloggen håller på att döden dö vill jag ändå inte arkivera den, eftersom jag inte vet hur jag ska spara allt dagboksaktigt som jag har skrivit och som någon, tydligen, vid något tillfälle har funnit värt att läsa.

...om att jag egentligen, från början, skilde den här bloggen och Bokgalleriet om för att hålla reda på vad jag har läst och vad jag tyckte om det, så har bokbloggen inneburit sådan glädje och en oväntad kontakt med fina förlag runtom i Sverige, att jag inte nämns lägga ner den heller.

...om att PDOL kan vara en outtömlig källa till glädje och festlighet för många, så är jag i det livsläget att jag vill kräkas och spy åt hur hela tillställningen får mig att ändå känna mig tvungen att bjuda mina barn på ett besök för att lägga pengar på att ett tjog rökande, uttråkade, underbetalda och säkert en massa andra superlativladdade människor ska kunna tjäna sitt levebröd.

...om att trots PDOL så lyckades jag muta barnen till att skippa alla attraktioner (?) och istället muta dem till att få 150 kr var att göra någonting annat för. Det renderade i ett besök på Lekia (resultat: lego åt sjuåringen) och ett besök på marknaden (fotbollskläder: Giudetti åt snart elvaåringen), samt lunch åt alla. Trettio minuter, samma kostnad och sedan harmonisk hemfärd med tre tillfredsställda familjemedlemmar.

...om att film är något som jag tilltalas och lever upp av, så finns det gråskalor när det gäller att ta del av dem. Jag orkar inte ens ta upp alla etiska dilemman med att det är olagligt att lägga upp filmer på streamingsidor och att det är en gråskala när det gäller att använda sig av tjänsten, utan vi har Netflix och det klarar man sig långt på. Jag gillar bara film, så vi lämnar det vid det. Böcker då? Jo, men jag har läst typ 12 i juli, så det känns ok.

Jag är väl medveten, men ändå märkligt bortkopplad. Hjälp, någon?

Vi läser böcker och blir halvt ihjälskrämda här!

Äntligen! Äntligen på så många olika sätt. Äntligen har jag kommit igång med läsningen och har lagt en hel hög bakom mig redan. Äntligen har fortsättningen på Paxböckerna kommit ut, så sonen läste ut del tre i flygande fläng och nu håller vi på med fyran. Shit, vad spännande. Mer om detta i Bokgalleriet. 

Nu håller jag på att lägga upp en hög med böcker att ta med till Italien. Jag tänker att det ändå kommer att bli några lässtunder både när det gäller att slå ihjäl lite tid i väntan på annat, men också för att kroppen just nu befinner sig i krig med sig själv.

En bok väntar särskilt och jag har redan bestämt mig för att jag ska tycka att den är bra. Den låg som present åt mig efter ett litet sammanbrott på jobbet och den fina lappen av giverskan finns kvar, men den är också en rekommendation från olika håll och skulle ha blivit läst hur som helst.

My maj...

Det är maj. Axlarna är uppdragna till öronhöjd och rumpan hinner knappt landa i stolen när lunchen förtärs... eller åt jag ens lunch i dag?

Vi ifrågasätter vårt yrkesval - vilket bara händer i maj - och det är tur att det är glömt i augusti. Det är bara att andas och bita ihop (eftersom alternativet är att bryta ihop) och att ignorera klösmärkena som pryder dörren in till arbetsrummet efter elevernas försök att få audiens.

En replik endast en engelsk gentleman kan leverera

Jag har sett Kingsman och anar att en av Colin Firths repliker kommer att gå till filmhistorien. Suspekt kvinna från suspekt högerkristen församling ifrågasätter varför han vill lämna mötet mitt under pastorns brinnande agitation: 
- Hey. What's your problem? 
- I'm a catholic whore currelnty enjoying congress out of wedlock with my black jewish bofriend... who works in a military abortion clinic. So heil satan and have a lovely afternoon madam. 

Astrid Lindgrens krigsdagböcker 1939-1945

Det här kan vara den viktigaste boken jag har köpt, inte bara i år. Jag smet ner på lunchrasten (okej, det fanns sushi med i bilden också) och köpte den. Nu i maj är det 70 år sedan Andra Världskrigets slut och det är en god anledning att fira, bl.a. genom att köpa den här boken.

Jag har bara påbörjat läsningen, men det är svårt att slita sig. Vad visste Sverige om det som pågick? Mycket, ska det visa sig. Var vi omedvetna om det judarna och andra utsatta grupper tvingades utstå och utsattes för? Inte alls. Var vi neutrala? Nja, de allierade verkade inte så nöjda med att vi, med vår "neutralitet", sålde kullager till tyskarna.

Urklipp från olika tidningar, skönt kommenterade med "skitprat", avskrivna brev från män och kvinnor som på olika sätt varit delaktiga i kriget och allmänna berättelser om hur Sverige påverkades av kriget finns samlade i Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945. Här får man som läsare också möta Astrid själv, i olika sinnesstämningar, som skriver på Pippi Långstrump, som stukar foten och som är utled på kriget.

Världens bästa Astrid med en bok som passar som världens bästa morsdagspresent.

Det här med associationer

En facebooktråd som löpte amok fick mig att börja tänka på språkläraren på LTU som gav mig kvarsittning (han bad mig stanna en kvart extra) för att ännu en gång förklara för mig rotmorfemens underbara värld och varför rhododendron var oböjbart.

Och facebooktråden handlade om att jag hade börjat fundera över vilken ordklass "alltså" tillhörde. Och för den nyfnikne kan jag tala om att det är ett adverb som signalerar samband.

God onsdag på er..

Jag älskar't

Tvåsamhet är trevligt... så länge som du inte behöver göra två.  Mitt nyfunna intresse för att syssla med hantverk har resulterat i två sockpar, två ugglepar (och två ugglebarn), tre elefanter och en mössa. Näst på tur är att klara av att sticka vantar. Problemet består mest i att producera två likadana av samma sort. Inte elefanterna mest då, utan sockarna. Tänk att man intalar sig att hälen är svår. Eller tummen. Men det är ju inte så. En youtubelänk senare och du har svart på vitt vad som behövs för att producera det du vill.

Jag kör för tillfället på billigt Rusta-garn. Jag måste pröva med något billigt för att vara beredd för the real thing. Medan jag bekantar mig med stickorna och garnet tittar jag på sådant som kollegorna tipsar om i personalrummet: Jordskott, The Fall, The Walking Dead. Och jag älskar't. Både stickese och serierna.