Lost in translation

Tänk vilken bra sammansättning av ord detta är: lost in translation. Filmen var för övrigt också riktigt bra, men just denna treordsmening gör sig ständigt aktuell. Det är så mycket som går förlorat när man översätter - något som varit högaktuellt under den senaste veckan i och med franskbesöket. Vi har pratat på och skrattat hej vilt i alla fall, men nog är det mycket som försvinner under samtalets gång.

Denna kväll bjöds det på föreläsning av översättaren Agneta Ségol som är bördig från Bollnäs, men som sedan länge är bosatt i Caen i Frankrike. Hon berättade mycket livfullt och vältaligt om sin översättargärning. Den lilla språknörden i mig ler stort när hon berättade om bryderierna partikelverben kan orsaka. Om du vill ha en lång, lång (i det närmaste ändlös) lista på partikelverbsexempel kan du besöka den här sidan.

Madame Segol berättade också om svårigheten att översätta Emil i Lönneberga med alla dialektala egenheter (Emil läspar i Frankrike som egenhet) och om att bildspråken kan bli lidande eftersom solen är femininum i Sverige och månen är maskulinum (gubben i månen). I Frankrike är det tvärt om och därför blir det problematiskt när Lagerkvists versrader "och solen löser sitt långa hår" ska översättas.

På förmiddagen besökte vi Smurfit Kappa med rundvandring i de luktrika lokalerna. Jag trodde för en sekund att minst två elever skulle svimma, alternativt kräkas, av odören, men tack och lov hände inget av detta. I morgon är det au revoir för den här gången, men vi ser verkligen fram emot att besöka våra nyvunna vänners hemstad Caen i maj.

Snorkallt

Dra ändå vad kylan suger energi. Dagen har bjudit på ärtsoppa och varm punsch ute på Renön. Promenaden efter maten var snorkall och eftersom jag och maken hade tillbringat morgonen på var sin skoter med barnen var jag redan kall in till märgen.

Nu kryper graderna ner mot - 26 och det stod långfärdsskridskor på programmet för i morgon. Eller så kanske inte?

-Tooorta? - Tåååårta!

Trerätters middag för fransmännen, kära kollegan och hennes man. Bon, bon. Västerbottensostpaj med romsås och grönsallad till förrätt, kycklingfilégryta och ris till varmrätt och kaffeindränkt chokladtårta med punschgrädde till efterrätt. Det är inte ett exempel på det klassiskt svenska köket, utan snarare - faktiskt - det franska: grädde, mer grädde, smör och mer grädde.

Tre döda renar i diket strax utanför byn var ett av kvällens stora samtalsämne. En annan utdragen konversation gällde surströmmingens vara eller icke vara.

Barnen visade upp sig från sin roligaste och gulligaste sida (kanske för att de fick se film och äta klubbor) men vi höll på att falla av stolen av skratt när treåringen rättade fransmannens uttal på tårta. Inte bara en gång, utan tre.
- Tårta!
- Torrta?
- Tååårta!
- Tooorta?
- Tååååårta!

Ord man måste googla när man måste förklara en meny för en engelsktalande fransman

hälleflundra: halibut (engelska), flétan (franska)
havtorn: buckthorn (eng), nerprun (fra)
jordärtskocka: Jerusalen artichoke (eng), topinambour (fra)

Andra ord vi kört fast på:
löja: bleak (eng)
(löj)rom: roe (eng)
malm: ore (eng)
järnvitrol: (copperas)

Det är i tassemarkerna av dessa ord våra samtal rört sig. Mycket mat (fisk) och många frågor om hus och mark. När jag berättade om kyrkstugorna gick det bra att berätta om pigorna (the maids) men jag kom inte på ordet för drängar (farmhand).

Jag vet inte hur många gånger vi har sagt och hört ordet municipality (kommun). Nu klingar det i huvudet som ett mantra. Det är ett ord som ligger rätt intressant i munnen.

Lite whiplash i själen

Ännu en trevlig dag. Allt flyter som en vårbäck. Vi pratar engelska, stakar oss på vissa ord, fyller i åt varandra och ibland kommer vi inte alls på vilket ord vi söker. Då frågar vi franska kollegan som talar svenska som vilken infödd som helst (!). Då säger hon ordet på franska till andra franska kollegan som undervisar i engelska, så kan han säga det på engelska. Puh.

Den trevliga dagen slutade riktigt, riktigt nattsvart med två riktigt, riktigt tråkiga nyheter. Just nu har jag lite whiplash i själen. Jag är dock oändligt tacksam för att min familj mår bra, att alla är friska och att vi har möjlighet att leva nära varandra.

Madame Öh!

Ännu en dag av franska och engelska i en salig blandning. Våra svenska elever sköter sig exemplariskt och jag njuter av att få se hur väl de tar hand om sina gäster. Skratten haglar och vi är lyckliga mitt i tröttheten.

Kulturkrockarna haglar lika tätt som skratten. Min franska kollega, som för övrigt bara är 28, kallas "madame" av sina elever. Mina svenska elever ropar "öh, hörrö" efter mig i korridoren.

Jag älskar verkligen mitt jobb. Jag tycker att det är så roligt att bli fastropad för att de vill tala om hur jobbigt och svårt matte E-provet var, men att de gjort sitt absolut bästa. Det är så roligt när de berättar om hur de har gjort bort sig, att de har lite feber och att de vill ha hjälp med att formulera ansökningsbrev. Tänk så mycket som händer i de här unga människorna på tre ynka år.

Nu är det dags, sannerligen är det mer än dags, att ta en tidig kväll. Bonne nuit et dormez bien.

Hjälp! Vem är jag och varför tänker jag på frangelska?

Jag har läst Caroline af Ugglas "Hjälp! Vem är jag?" och inser att det jag känt till om denna stora, lilla kvinna bara är en snöflinga av ett stort isberg. Du kan läsa mer om boken här.

Nu snurrar det i knoppen av franska och engelska, eftersom jag och kära kollegan åkte till flygplatsen och hämtade hem 17 elever och två lärare som anlände från Caen i eftermiddags. Nåja, vi hämtade inte hem alla 19 i en och samma bil. Det stod en hel drös med helspattiga och nervösa svenska elever bredvid oss som ordnade den saken, men visst fladdrade fjärilarna i den här magen också.

Två nya bekantskaper har konverserats under kvällen, på engelska och franska, - på frangelska?! och jag är så trött, så trött. Mina barn har lagt sig till med den goda - gamla - vanan att vakna 05.20 igen. Nej, men det är bara att krascha i säng och gå vidare då.