Av alla stilgrepp är det nog travestin som tilltalar mig mest. Kevin Costner må ha dansat med vargar, men idag har jag dansat med vagnar. Med min rullatorbokvagn i ena handen och med ett stort tv-vagns-as i den andra sidsteppade jag genom korridorerna, från norr till söder, från plan till plan för att idka undervisande verksamhet. Verkmästarna som satt på paus i ett renoverat klassrum flinade på ett oelakt sätt, men blickarna var menande. Om jag hade haft mindre självinsikt hade jag kanske, men mycket god vilja, kunnat ta deras blickar för uppskattning av min enorma skönhet, men nej.
Första dagen dagis och jobb och femåringen behöver en stund för att skifta form från Monsterboy (egenskaper: svart blick, ansträngd röst, hävdar orättvisor, kan skifta mot röd-blå färg) till Underbarnet (egenskaper: mysig, älsklig, uppskattande, skojig).
Tvååringen skiftar från Matvägraren (egenskaper: ihopknipna läppar, smörtörstande, mjölkspillande, kan skifta färg till illröd) till Hjärt-och-lung-räddaren (egenskaper: sitter på sin pappa och slår honom i bröstkorgen, kvittrar på svenska blandat med ett för oss obegripligt låtsasspråk).
1 kommentar:
vad gör man inte i undervisningens namn? vem har sagt att livet ska vara enkelt med tv i varje klassrum?
Skicka en kommentar