Snart tvååringen är bestämd och använder inte bara kroppsspråket för att göra sig förstådd. Det är stor skillnad i jämförelse med storebroren som knappt sade någonting när han var två. Med större delen av lillebrors garderob i tvätten försökte jag ta på honom byxorna till tomtedressen, men nope.
- Nä ja ha tontebysser inte.
Igår vid tvagningen lät det:
- Nä inte tvätta håre ja mej.
Femåringen äter frukost oändligt långsamt. Under tiden läser han på fil- och flingpaket. Då vill lillebror också läsa och sitter och ljudar de bokstäver han har hört:
- I, o, a, c!
Storebror har oändligt tålamod, ibland ska tilläggas.
- Alltså, han kan ju inte läsa, säger han till mig, men vänd till lillebrorsan säger han:
- Å vad du är duktig. Kan du läsa?
- Ja, blir svaret nådigt.
Nu ligger de framför tv:n, den äldre helt absorberad av ett icke uppbyggligt barnprogram och den andre med flera telefoner omkring sig. Han svarar i dem i tur och ordning, varpå han säger:
- Heeej. Kicki jobbet? Ja. Bra. Okej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar