Tvååringen springer rakt in i mig och studsar bakåt och faller hårt.
- Men mamma! Du ka ite tåå dää!
Tvååringen springer och faller över en leksak han har lämnat vind för våg. Han faller. Hårt.
- Men mamma! Dä ka ite tåå dä!
Tvååringen springer in i bordet. Slår sig. Jättehårt.
- Men mamma! De ka ite tåå dä!
Någon har sagt att en mors tålamod är som en tandkrämstub: oavsett hur mycket man använder finns det fortfarande lite kvar. Det stämmer inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar