Facebook fascinerar mig. Föredetta klasskamrater tar trevande kontakt och jag närmar mig lika trevande dem. De eller jag skickar en vänförfrågan med ett kort meddelande om att "oj, finns du också här?" och sedan svaras det att "ja, så roligt att se dig igen!". Och det är det. Jag tycker att det är jätteroligt att få höra vad tjejen från parallellklassen under högstadietiden gör till vardags och blir glad när vi skojar om helt vanliga saker 15 år senare. (Okej, 15 år räcker inte, men vi kan ju låtsas.)
Från början kändes det jobbigt att det hette vänförfrågan, för jag har få vänner men många kompisar. Vissa ignorerar jag, det heter så när man avvisar en vänförfrågan. Det kändes också jobbigt till en början, men jag har som policy att inte ha med mina adepter som vänner (bland annat).
Bland vännerna haglar kommentarerna tätt och det är väl de där kommentarerna jag är så fascinerad av. Många stör sig på alla "onödiga" inlägg, så som vad den ene åt till frukost och vad den andres barn har bajsat ut. Jag gör inte det. Är jag inte intresserad så hoppar jag över att läsa inlägget. Många gånger får man le och andra gånger får man hjärtknip.
Fascinerande är också alla grupper man kan gå med i. Vilket jag inte gör. Det finns förslag i marginalen liknande "Vi som gillar hösten". Som sagt, jag går inte med i grupper, men kan ändå se några korshänvisningar på hur andra har valt: "Vi som gillar att sova naken" - Många vänner tycker också om "Vi som gillar julmust". På något sätt blir det kortslutning i min hjärna. Säger det här någonting om mina vänner? Nästa gång någon säger att de älskar julmust - kan jag då förvänta mig att den personen också sover naken? Eller om någon berättar att de älskar kräftor - Enligt FB älskar de också ofta Astrid Lindgren.
Det blir som en allergi: är du allergisk mot pollen så bör du inte äta morötter, bara tvärt om. Jag får reda på annat som jag kanske vill ha. När jag köper en bok på nätet och klickar ner några i kundvagnen kommer det också upp förslag: De som köpt dessa böcker gillade också...
Facebookspråket har jag sett prov på i verkliga livet också (eller borde jag skriva IRL), där någon kan utbrista "Gilla!" när man berättar någonting roligt. Gilla-knappen är ett enkelt verktyg att ta till.
I veckan gillar i alla fall jag att:
- vi fick besöka trevliga vänner och dela på ett ansträngande möte.
- vi fick besök av gräsänkan och hennes två barn. Jag tror att vi återgäldar besöket nästa vecka.
- mamma och pappa kidnappade våra barn vips lustigt i går. Jag och maken åt thaimat och såg en film. Oplanerad vuxentid slår allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar