onsdag 29 juni 2011

Jag och Lars har målat golven nu och undrar om det inte är lite konstigt att munnen inte är en del av kroppen.

Golven i hallen och köket är målade och klara nu. Jag och Lars gjorde det denna varma sommarkväll till björkars sus och ladusvalornas tvära dykningar. Sanningen att säga var det mest jag som målade. Lars (Winnerbäck) sjöng vackert på Spotify men var ovärderlig som hjälp.

När måla-golven-projektet drogs igång hävdade yr.no att det skulle vara mulet och inte så varmt den här veckan. Med andra ord kanonväder för målning. I stället blev det kanonväder för att ligga och flyta i byns vackra sjö men oerhört värdelösa förutsättningar för att måla. Färgen har inte visat sig från sin bästa sida uppförandemässigt, men nu ligger den där utsmetad.

Jag har fått punga ut med 1400 spänn i dag för att få en trasig tand. Där och då var det värt varenda krona. Det är det nog värt fortfarande för att få slippa det vassa och iliga, men VISST ÄR DET KONSTIGT ATT MUNNEN INTE ÄR EN DEL AV KROPPEN? Läkare som läkare? Tydligen inte. Det är också konstigt att ögonen inte är en del av kroppen. Ser du dåligt så är det synd för dig. Om du däremot hör dåligt är det bättre?

Jag snubblade över Mia Skäringers Dyngkåt och hur helig som helst och kan inte lägga den ifrån mig. Jag tänker på hennes efternamn och känner ofta under läsningen hur hon just skär med sina ord. Hon är brutal och känslig, impulsiv och eftertänksam. Vissa texter känner jag igen från krönikorna publicerade i tidningen Mama, men de är väl värda att läsa igen.

Nu övernattning hos mor och far medan färgen där hemma ligger och härdar till sig och luktar skit. Ju mer det luktar desto bättre sitter den sedan? Jag har bara fått för mig att miljövänlig färg är bra om du spiller ut den i naturen. På väggar och golv har den ingenting att göra.

Inga kommentarer: