...i Per Elofsson just nu faktiskt.
Jaktstarten var fantastisk att se och blev ungefär hur spännande som helst. Jag har redan ett gott öga åt Anders Södergren och tycker att hans insats, trots tiondeplatsen, förtjänar stående ovationer. Sportminnet av Hellners och Olssons åkning sedan kommer att bli klassiskt.
Men sedan händer det som också är fantastiskt. Jag grät, kompisar på Facebook grät, kommentatorerna grät och Per Elofsson... ja, han grät också. Jättemycket. Han var så tagen att han inte fick fram ett ord och när han senare, med brusten stämma samt en och annan tupp i halsen, fick fram sina ovationer för de svenska åkarnas insats visade han en skön inställning.
Maken såg också lite tagen ut och skulle kommentera Elofssons tagenhet men fick själv bara fram: "Men kolla, han är ju helt..." Ja. Punkt, punkt, punkt. Enough said.
3 kommentarer:
du vet väl om att jag i min ungdom kallade per för en j-vla tomte, från ett tak i röbäck i umeå...
Haha! Din man skrev på FB att jag skulle fråga dig just om per-elofsson-incidenten. Nu vet jag och jag hoppas att du omedelbart skäms och tar tillbaka uttalandet.
Mmmmm.... Elofsson! ♥♥♥
Skicka en kommentar