En helt annan sorts idol

Public service. Jag ska aldrig klaga över tv-licensen igen. Gör jag det får någon slå mig. Jag har väl ingen faiblesse så där för Ingvar Oldsberg, men Här är ditt liv gör mig lite varm inuti och tårögd i ögonvrån.

Idag var det Jan Eliasson som satt leende tillbakalutad i fåtöljen. Vilken karl. Jag kan inte tänka mig en bättre representant för Sverige. Vi borde skicka honom utomlands i kungens ställe, låta honom spela för Tre Kronor, låta honom sjunga i Eurovisionschlagerfestivalen och göra honom till statsminister samtidigt som han får inneha en massa andra viktiga poster. Det skulle bli rätt mycket för honom att täcka, men världen skulle bli en bättre plats. Han är en sann idol. Ödmjukare man får man leta efter. (Kvinna också, för den delen. Inte att han är kvinna, utan att man får leta efter ödmjukare varelse alltså. Men det kanske ni fattade?)

Jag fick gåshud på armarna när de tog in Kofi Annan. Det är stort. Sedan Madeleine Albright. Kvinnan bakom uttrycket "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra." Tack och lov har de hållit storting på Tv-huset och sagt åt Oldsberg att han inte behöver avbryta sina engelsktalande gäster för att översätta till stammande svenska. Nu flyter samtalet och programmet blir precis så bra det någonsin kan bli.