Att ha barn får mig ständigt att analysera själv vad jag säger och hur jag ska pusha eller när jag ska backa. Samtidigt vill jag erkänna snart femåringens känslor och låta honom förstå att det är okej att känna och agera utifrån det. En elefant balanserade på en liten, liten spindeltråd... Jag vill att han ska tycka att det är intressant och gå och hämta en annan elefant istället för att oroa sig för att spindeltråden ska gå av.
Är det en del av någon utvecklingsfas att en snart femåring oroar sig för sådant han inte borde behöva bry sig om? Han lyssnar i bilen när jag och maken funderar över om vi kommer ut på E4:an genom att köra på ett visst sätt och så oroar han sig för det.
När dagisgruppen var i skogen, 20 meter från vägen, blir han ledsen och oroar sig för att de inte ska hitta hem igen. Han tänker för mycket känns det som ibland och jag skulle bara vilja säga åt honom att så länge det finns en vuxen i närheten så kommer allt att ordna sig. För så är det ju, oftast. Skulle han nu ha råoröta så kanske det skulle kunna gå snett någon gång, men risken är inte direkt överhängande.
Han har inte varit så här förr och kanske har det att göra med att han flyttat upp på stordagis samtidigt som han utforskar världen och upptäcker att den är så stor, så stor. Lias, Lias liten.
5 kommentarer:
Det verkar som att vissa barn helt enkelt tänker ett steg längre än andra... på gott och ont.
Ja. Just nu gör det lite ont.
Jag förstår precis. Ebba har länge, länge gjort så att hon oroat sig för sånt som bara vi vuxna ska behöva tänka på. Precis som du beskriver om e4an, så är hon.
Häromdagen gjorde hon stora oroliga ögon när morfar hade hört talas om en person som spritat händerna och sen tagit i en statisk metallvagn och det slagit en gnista. Jag fick djupt och heligt lova att det absolut inte skulle hända henne eller oss. För på skolan har de ju sagt att man ju SKA sprita händerna...
Är de tok om jag har din Twilight ett tag till? Jag har inte hunnit se den och nu åker jag ju bort en vecka. Jag gissar att det går bra för dig, men bara så du vet. (Säg det bara inte till din E, så att han ska behöva oroa sig för att filmen inte kommer tillbaka, för det gör den ;)
Är det OK, ska det stå ovan :)
Självklart är det okej. När du sett den tror jag att Doris ville titta på den, så lägg den bara på mitt bord, eller så ger du den vidare. Ha det så bra i värmen!
Skicka en kommentar