Vi har fantastiska lokalvårdare på mitt jobb. Förutom att de utför sitt jobb med den äran är de också otroligt trevliga. Jag önskar bara att de också var tvungna att bära namnskylt så att jag kan referera till dem utan att behöva säga "hon, den där lockiga blonda" eller "du vet hon som alltid ler och lyssnar på musik".
Deras städschema gör att de städar personaltoaletterna tio minuter innan vi har våra arbetsplatsträffar. Då inträffar följande: bråttom, bråttom biter jag tag i nyckelringsremmen för att snabbt dra ned det som rimligen bör dras ned och sedan kommer den obehagliga förnimmelsen, att toaletten är nystädad. Jag vet inte vad det är i det där medlet, men jag misstänker att det innehåller imponerande mängder bakteriedödande jox. Det där joxet fastnar på baksida lår och hur snabb man än är så hinner sittringen klistra sig fast mot huden och följer med halvvägs upp när man reser på sig.
Torsdagstankar i nobelprisklass.
3 kommentarer:
När det där händer brukar jag snarare slås av tanken "tänk om det inte är rengöringsmedel?"
Du har så rätt. Samtidigt är jag rätt övertygad om att så är fallet. Då återstår frågan: papper på toaringen eller inte?
Papper på toaringen går bort!
Då kör jag hellre halvstående...
Skicka en kommentar