Åh, vad det är härligt när man blir varse om hur stor världen är. Jag fortsätter på mitt rysslandstema: sonen blev medbjuden till Nimbys värld av en dagispolare och jag hamnade i samtal med två mammor som kommer från rysstalande delar av världen. I väskan hade jag Anna Karenina, band II, och hade passat på att läsa några kapitel innan det blev dags för fika. Då bad ena kvinnan att få se vad jag läste och först då kom jag på att det faktiskt var hemlandslitteratur för henne.
Under en dryg timme fick jag då höra om ryskan, om översättningar, om ordspråk på än det ena än det andra språket, om bondskan som är som grekiska för dem, om skådespelare som talar ryska på film men som är obegripligt för the native speaking, om valet och kvalet om man ska tala ryska med sina barn samtidigt som man lever i ett svenskt samhälle, om hur man skriver i Ryssland men INTE får skriva i Sverige...
Allt dessa kvinnor fått lära sig och alla tankar de har och så lite som kommer oss andra till känna. Det finns historier här att berätta. Bland annat om hur ett svenskt namn betyder häst på ryska: när så mannen med detta namn kom med två pojkar och fick låna båten nere vid sjön och hur flickan i familjen storögt berättade att: "Mamma, mamma! Det är en häst och två pojkar som ska ut med båten och fiska!"
Hoppas, hoppas att jag får fler sådana berättelser i fortsatta möten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar