Makens jeans har fått hål på knät och i hålet sträcker sig några trådar som trots allt håller ihop revans paralleller. Fyraåringen betraktade detta en stund innan han sa:
- Titta, en ledtråd.
Efter en kväll av samtal med likasinnade kan jag konstatera att förlossningsberättelser ÄR kvinnornas motsvarighet till lumparhistorier och att frysskadad radiokaka gör sig bäst i komposten.
Imorgon hämtas nya tapeterna och maken håller på med målningen av väggar as we speak. Najs.
2 kommentarer:
ledtrådar! naturligtvis är det ledtrådar. smart kille du har där.
Vågade inte ens prova radiokaka á la frysbränna. Har överkänsliga smaklökar för sånt. Saft som varit ute i friska luften är inte heller gott...
Du har rätt: det är nåt speciellt med förlossningsprat. Nostalgi, stolthet. En stor glädje över att faktiskt ha fått vara med om det.
Trevlig helg!
Skicka en kommentar