Om man, som jag, inte vill leka gårdfarihandlare - i dess omvända betydelse att jag är säljare på min egen gård - och dessutom inte är en sådan människa som ställer sig på en loppis för att kränga grejer, då är Facebook medlet att använda sig av för att bli av med sedan länge undanlagda barnsaker. (Stanna upp en stund och fundera på den där meningsbyggnaden. I min profession skulle jag ha gjort en kråka som betyder "omformulera/tydliggör".)
Hur det än var: det började med att jag rensade ut flera skåp i köket. Allt åkte ner i en kartong som kommer att köras till Röda Korset. Treåringen plockade upp några saker som han menade att han omöjligt kunde leva utan, så dem fick han spara. Sedan kom jag till källaren och alla babysaker som bara ligger där och blänger för att vi inte tänker skaffa fler barn. Om nu storken, mycket oplanerat skulle dyka upp med en baby så tar vi välan hand om den vad det lider, men den ska vara mycket oplanerad i så fall. Om detta skulle ske, vilket det mest troligt inte kommer att göra, så får vi väl köpa alla saker igen då.
Jag gjorde ett inlägg på Facebook och sex minuter senare ringer telefonen. Förbipasserande facebookvänner var på väg hem när de såg att mitt skräp kunde bli deras skatter. Summa summarum: mycket utrymme frilagt i källaren för mig - fullt baksäte i bilen för dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar