- Grabbar! Dags att vakna, smålockar jag med min allra ljuvaste väckningsröst.
- Men vaaaaarfööööör?! tjuter treåringen och slänger sig åt ett annat håll.
Nog är det väl ändå typiskt att barnen ska komma på konsten att sova längre än till sju när ledigheten är över. Jag trodde att jag hade sett det sista av den, men till slut kom helgen. Veckan innan skolan drar i gång är alltid lååååång.
Sällan har någon suttit på så många olika möten under en och samma dag. Resultatet blev minst sagt varierande och det är märkligt så mycket som kan bestämmas på så kort tid om alla är överens. Samtidigt är det märkligt hur en timme i ett annat sammanhang kan kännas som tre. Addera en smygande och snart trängande känsla av kissnödighet på det är det underförstått att ekvationen inte resulterar i ett positivt tal.
I morgon är det fotbollscup så ännu en tidig morgon väntar. Han klagade lite på ont i halsen och vi hoppas att han inte tänker bli sjuk. Trevlig, och som det verkar, blöt helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar