För att upprätthålla någon sorts nördfaktor har jag nu laddat ner Bokcirkeln från Sveriges Radio P1 och har påbörjat omläsningen av Jane Eyre. Johan Kling, Alexandra Coelho Ahndoril samt Björn Ranelid diskuterar under ledning av Marie Lundström romanen i fyra halvtimmeslånga program. Jag trodde att Ranelid skulle ta mycket plats, men hittills har han visat upp hur proffsig och litterärt intressant han verkligen kan vara. Det är ett riktigt bra program och om du inte har läst Jane Eyre eller om det är länge sedan du läste den, kan detta bli en skön upplevelse. De utgår från Gun-Britt Sundströms översättning.
Nyinspelningen (alltså ytterligare en!) går snart upp på svenska biografer och jag och ett gäng anglofila varelser planerar att göra en date av det och gå tillsammans. Problemet är att filmen inte visas här, men då får vi helt enkelt åka till residensstaden.
När man har barn i huset, både egna och andras, då kan man få se på andra bullar. Eller så kan man få se hur någon (läs: min treåring) har tagit en sax och från det fina äppelträdet klippt ner alla äpplen han nått upp till. Man kan också få se två treåriga flickor (en extra för tillfället inlånad) slå läger på övervåningen i ett litet soltält. Där satt de, söta som karameller, och lekte, lekte, lekte och lekte. Större barn sprang omkring men märktes inte av. Stora äventyr kan ske när stora grytor inte fladdrar med sina öron.
Ju fler barn, desto mindre märks barn av? Det verkar vara så i det här fallet i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar