Min man är den klimatansvarstagande i vårt hushåll och nu har han gjort allvar i att börja sortera soporna efter konstens alla regler. Men kära värld! Man behöver ju ett helt litet rum i källaren för att kunna separera glas från plåtlock, mjuk- och hårdplast, kartong, papper - men inte kuvert med plastruta...
Nu bär vi ner mjölkkartonger och emballage varje kväll (sure, visst, alltid varje kväll) och ändå hinner det överbelamra hela köksbänken. Tänkvärt är ändå att allt det där annars hamnar osorterat på tippen, så nog kan man anstränga sig. Men lite jobbigt är det...
Första dagen på jobbet. Jag var hungrig efter 45 minuter. Jobbade plikttroget till klockan 17 trots att ingen kollade mig. Sedan lite middag och lite ärenden på stan innan jag fick närvara på finfint kafferep hos Kafferepet. Sååå trevligt med prat och mycket skratt med henne och hennes numera äkta make. Grattis igen. Det blev ett längre besök än jag räknat med, men tiden går så fort när man har roligt. Med mig hem fick jag tillökning i Ruska-familjen och bilder kommer på det senare. Tusen tack igen!
Däremot hann jag bara träffa mina barn en kort kort stund i morse, för när jag kom hem hade de somnat. Lite ovant, men man kan snusa på dem när de sover och tanka upp lite barndoft. Inte så nära lilleman dock, för vaknar han är det som att väcka en björn. Man ångrar sig och undrar varför man satte sig i den situationen överhuvudtaget. Nu är storebror sjuk - 40 grader han också. Mina barn siktar högt, oavsett vad de företar sig.
Imorgon: 194 elever innan dagen är över. Det blir till att plugga lite namn och sedan chansa med de vanligast förekommande = )
7 kommentarer:
På något vis blev jag ytterligt tacksam över att jobba på en folkhögskola där jag har begränsad undervisning med oftast rätt få elever/studenter. 194 på en dag. Vad blir det i snitt för svenskaläraret? 30 elever i varje klass gånger 6 lektioner är 180. Det var länge sedan jag gick i gymnasiet men hur många lektioner hinner man med som max på en dag? Och hur hinner man med allt annat? Alla möten, alla ansikten och allt annat... Blev lite impad faktiskt.
Ja du Majsan....Tänk om alla kunde ha verkligen ovanliga namn, så som Torkel, Tryggve, Torsten, Adele, Beata och Ansgar. Bäva för när alla Ängla, Vilja, Ronja, Isak, Otto, Oscar kommer....för det blir MÅNGA med samma namn. Stora kramen och med hopp om att den större får mindre feber.
Oj! Jag som inte kan lära mig namnen på våra fem nya vikarier ens... än mindre omma ihåg att jag träffat dem förut. Man sträcker fram handen; -Hej, Vitoria...
-Ja, jag vet, vi har träffats.
Ridå.
Ursäkta stavfelen. Tjall på tangentbordet...
Rättelse. Det var bara 174 = )
Hoppas första mötet med eleverna har gått bra.
Kika in på min scrapblogg föresten.
Hej! Å det var så roligt. Nästa gång vill jag komma till er. Kram.
Skicka en kommentar