Orden är snart fyraåringens varvid han tråcklar ihop fingrarna tills bara långfingret sticker upp. Han tittar stint på mig och jag inser att han redan vet att ett ensamt långfinger inte är någonting jag kommer att uppmuntra honom att räcka upp.
- Var har du lärt dig det där? frågar jag oskyldigt.
- På dagis.
- Jaha. Vem har visat dig det då?
Ögonkontakten bryts inte. Ingen av oss blinkar.
- Jag vet inte, svarar han skyddande.
- Är det X? frågar jag och möts av huvudskakning.
- Är det Y? frågar jag och möts av en nickning.
Sedan förklarar jag att jag inte vill att han gör så och han frågar varför. Jag svarar att det betyder att man tycker att någon är superdum och inte får vara med och leka. Sedan möts jag av ett enkelt "jaha" och sedan berättar han att de målat tavlor med höstfärger.
Suck. Det blev lite förskolan möter Die Hard. Yipee-kay-ey ni vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar