men livet leker. Det är i alla fall så lillebror ser på livet. Han är högtempad och lite lugnare än i vanliga fall, men glad. Om små barn kan yra så tror jag att det var det han gjorde i natt.
Storebror kom med bestämda steg i går kväll med penna och papper och meddelade att han ville skriva någonting. Till saken hör att han varit mycket ovillig att själv forma bokstäver. Bokstavspusslet och magneterna på kylen har han gladeligen lekt med, men nu skulle det alltså skrivas. Hans första ord att skriva med lite handledning? Monstertruckgaffel.
Han siktar högt, killen, och jag försökte förklara att det var ett ganska långt ord. (Han har aldrig velat skriva någonting klart tidigare, inte ens korta namn.) Men ihärdig var han och snart stod det mycket riktigt Monstertruckgaffel. G är oerhört svårt att skriva, men de andra gick hur fint som helst.
Den störda nattsömnen börjar ta ut sin rätt och i mina tröttaste stunder har jag nästan önskat mig själv feber bara för att få ha ett legitimt skäl att få sova. Men, men. Man är väl en duktig flicka som ler och säger att allt är bra när någon frågar och så tvättar man en tvätt till och dammsuger medan man har en liten på höften. Ha, ha. Som om jag skulle dammsuga. Just nu dammsuger jag dock hellre än leker en enda sekund till med småbilar = )
1 kommentar:
monstertruckgaffel? ja, varför börja i lättaste ändan? va gulligt!
hoppas febern snart släpper så du får sova ut, det är hopplöst att inte få sina timmar sömn.
kram
Skicka en kommentar