Årets första fotbollsträning för sexåringen. Tjugo barn, ystra som galna kalvar på sitt livs första sommarbete, hoppade, studsade, puttade, sprang och (ibland) sparkade lite fotboll. Det är som flugor runt en sockerbit - en tjock massa som rör sig svärmlikt kring lädret. Härligt.
Jag glömde bort jobbet helt och hållet och känner för första gången på flera dagar att jag inte har en uppskruvad duracellkanin i bröstet. Ganska nyttigt alltså. Därmed tar jag dagens klokaste beslut som innebär att jag inte ska rätta färdigt det jag hade satt upp som dagens mål.
Torsdag i morgon. Vad hände med måndag och tisdag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar