Jag har klätt om en liten soffa med tillhörande trebenspall i dag. Ett inte allt för stort uppdrag, eftersom lilla möbeln ska stå ute i lusthuset, tänkte jag - men lite did I know. Tyget var fastnaggLe jamen nanting så hä vart e riktit tåggas å ålltihåopen.
Nu är tummen och pekfingret på höger hand ömma och svullna efter att ha karvat upp en miljard häftklamrar. Om dessa klamrar hade varit gjorda av järn skulle jag ha kunnat lämna in dem på skroten och gått 300 spänn plus. Det gamla tyget är dock avlägsnat och det nya är på plats. Eller, jag skulle ha varit klar vid det här laget om jag inte hade haft barn som skulle äta och läggas hela tiden.
Jag har suttit i gräset och njutit av värmen medan jag genomfört mitt projekt. Jag glömde räkna hur många spindlar som vandrat över mig i dag, men många var det: allt ifrån små, små svarta, till ganska stora, gulgrå med långa ben. Jag tycker inte direkt om att ha dem på kroppen, men har inget emot dessa åttafotingar. De är rätt fascinerande och mycket vackra.
På tal om spindlar: är det någon som känner någon som har blivit biten av en spindel? Jag har aldrig blivit biten själv och börjar tro att det är en myt att spindlar ger sig på människor.
3 kommentarer:
Jag har.
Jag har också. Ett par bett på halsen gav ett par rejäla knölar; röda och kliande. Tydligen typiskt spindelbett, inklusive de små bett som syntes mitt i knölarna.
Taskiga sängkompisar!
Jag tror att spindlar gillar mig. De gör aldrig något och jag var tvungen att kolla tanken om det bara var en myt att de högg tänderna i första bästa människovarelse. Jag får fortsätta med mina empiriska studier då...
Skicka en kommentar