Jag trodde att läslusten skulle försvinna nu när alla prov är rättade. Som tur var så inte fallet. Jag fick mig istället en tur i minnesgalleriet när jag under läsningen av Det är så logiskt alla fattar utom du kastades tillbaka 16 år i tiden. (Ja, 16 år. Det låter som ett skämt, men det är sant.)
Ester och Johan som är huvudpersoner och bästa vänner sedan dagistiden får mig att minnas hur roligt och svårt det var att vara tonåring. Det är rappt, roligt och hjärtknipande, vilket är bra när man talar om ungdomsromaner. Mer om denna i Bokgalleriet.
Något som inte är så logiskt är att jag har handskar på mig när jag räfsar och att jag ändå sitter här med ordentliga blåsor. Ännu mera ologiskt är att jag tycker om det. Svidet och bultandet påminner mig om att jag arbetat och det spänner lite skönt i krattarmusklerna. Snart är det dags att låta det spänna i skrattmusklerna när det är dags för bokträff = )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar