Bär ditt barn som den sista droppen vatten är en roman av Björn Ranelid och titeln kan vara en av de vackraste någonsin. Jag har läst den, men är mer tagen av titeln än av innehållet trots att boken var läsvärd. Oden naglar fast innebörden: hur värdefulla våra barn verkligen är. Efter att ha läst Linda Olssons Det goda inom dig är temat barn som far illa mer aktuellt än någonsin efter den vecka jag har haft så här långt.
Om man ska hitta något positivt med sådana här erfarenheter kanske det kan vara att man blir påmind om hur bra man har det, hur bra ens egna barn har det och att man mitt i allt det fula faktiskt kan hjälpa till med att göra världen lite bättre för någon annan som inte har haft samma tur.
Borde vi inte alla bära våra barn som den sista droppen vatten? Även om de är sjutton eller nitton år gamla?
1 kommentar:
Om man ska hitta något positivt med sådana här erfarenheter kanske det kan vara att man blir påmind om hur bra man har det.
Skicka en kommentar