När applåderna tystnar

- Who do you think you are, Rambo or something? frågar en polis upprört när Sylvester Stallones karaktär Cash har demolerat ett stort fordon, fullt med knark som det ska visa sig, mitt på en motorväg.
- Rambo? frågar Stallone. Rambo is a pussy.

DN:s nätupplaga berättar om en utdöende art, nämligen muskelbergsactionhjälten som idag mer får vara nästan parodier på sig själva. Ändå vägrar de att dö. Steven Segal, Jean-Claude van Damme och Sylvester Stallone dyker upp som en schablon av sig själva och det är bara omständigheterna som är annorlunda. De är fortfarande desamma: för stora, för fåordiga, för mycket. Istället har de fått lämna plats åt den nye actionhjälten: spinkige Spiderman, buttre Batman och jagade Jason (Bourne). Personligen föredrar jag de nya hjältarna även om jag emellanåt kan titta på Commando och Rovdjuret bara för att.

Men det är säkert inte lätt heller när applåderna tystnat. Det är nog det enda de här skådespelarna har. Aldrig riktigt accepterade som stora skådespelare i Hollywood men uppskattade på filmduken av publiken. Men om inte ens publiken vill ha dem längre? Då kanske man gör en uppföljare i hopp om att locka någon till biostolen av ren nostalgi?

Bilden är lånad från DN.