Va'?

Femåringen:
- Titta pappa, jag har fått ett nytt kastspö av morfar.
- Så fint det är!
- Vad?

Femåringen:
- Mamma, får jag se lite tv?
- Ja, men bara en stund.
- Vad?

Femåringen:
- Mamma, när ska vi äta?
- Alldeles strax.
- Vad?

Femåringen:
- Pappa, jag vill dricka.
- Okej, kom så får du vatten.
- Va'?

Tvååringen:
- Mamma, ja vij bada me dä hä tora koten. Dä hä tora koten som ä guuul. Dä hä koten som ja hållä i handän. Dä hä mena ja.

Tvååringen kan inte bli mer övertydlig än vad han redan är och femåringen surrar, surrar, surrar och glömmer sedan vad han har sagt. Han surrar så mycket, att när han är färdig har jag glömt vad han sa när han började.

Jag känner mig superrastlös på ett sådant där sätt som man bara gör när man precis gått på semester. Maken jobbar och jobbar och jobbar och det är skift hit och extra turer dit. Det är visserligen ett kärt besvär att han har jobb, men det är en ovan känsla att det är han som jobbar heltid och jag som är hemma mer än vad jag brukar.

Trevlig helg.