Jag gillar Sex and the city. Jag skrattar, blir generad, småförbenad ibland, men alltid underhållen. Att man sedan sett alla avsnitt både två och tre gånger spelar ingen roll. Om inte Tv3 Sverige visar avsnitten så gör Norge eller Danmark det.
Vissa scener och repliker biter sig fast (ja, jag gillar filmrepliker), men också musik. När jag låg på britsen och var mitt uppe i en välbehövlig ansiktsbehandling på Stadshotellets spa (present från mina underbara mentorselever) spelades ljuv musik i högtalarna och jag låg där och ömsom slappnade av, ömsom identifierade musikstyckena som framfördes. Så kom denna:
Jag har en speciell plats i hjärnan för sådana här saker, men den här gången gick jag bet. Jag kunde inte alls komma på var jag hört stycket förr. Jag bara visste att jag hade hört det i någon film eller, just det, tv-serie. Jag spelade den på pianot för maken, men han visste inte heller. Det dröjde ungefär två månader innan jag kom på att det var när Charlotte fått missfall men samlar ihop sig och går till lille Bradys födelsedagskalas.
Sedan har jag spelat den här slingan på pianot hemma bara för att komma ihåg hur den går, för jag tycker att den är så vacker. Sedan slog det mig; google. Detta underbara verktyg som bara blir bättre och bättre. Jag hann knappt skriva in Sex and the city som sökord förrän jag fick förslag och ett utav dem var "music". Sedan var det bara att orientera sig bland avsnitten och sedan leta på You Tube (för övrigt lika fantastiskt).
Kompositör Gabriel Fauré.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar