- Åh mamma! sa storebror när han smågråtande kom ut ur sitt rum igår kväll.
- Men vad är det?
- Varför blir jag alltid pinödig just när jag ska göra någonting roligt?

Det är så svårt att inte skratta, men jag måste lägga band på mig, för annars blir han galen. Sedan är det intressant det där med dialekter. Fru Mju kommenterade här nedanför och visade hur bondskan skulle låta hemma hos dem.

När stockholmarna varit här blir de smått generade när vi säger att vi ska "snippa in" någonstans. Och senast var det femåriga kusinen som under ett toalettbesök satt och filosoferade:
- I Piteå kallar de kissa att pia och jag har ju en kompis som heter Pia.

40-gradig lillebror är redo att serveras när som helst. Lite piggare dock, så han går omkring och säger "oih" åt allting med hes stämma. Sedan avslutar han med intressanta ljud från blöjområdet...

Seda sa'an ein sak dell

Vi fick åka på trevlig kvällsträff med påhälsande vänner från söder och hade storebror med oss, eftersom det fanns andra barn i samma ålder. Det är fascinerande att barn hittar varandra med en gång och kan spendera kvällen tillsammans utan att ha träffats tidigare.

Mest imponerande är att min pappa gick in som barnvakt. Det är inte alla morfäder som skulle ta sig an en 11 månaders sjukling som gärna vänder sig om efter sin mamma. Lilleman hade inte 40 graders feber när vi kom hem, men den steg till dessa höjder strax efter det vi satt fötterna innanför dörren. Morfarn bör få en eloge i alla fall, så... applåder = )

Ja si sa'an å så sa'an et na meir den dan.

Lilleman sjuk - igen.
40 graders feber sedan hög på Ipren - igen.
Ska bara sova i famnen - igen.
Inte mycket sömn för mamman - igen.

Tur att braiga pappan tar igen det där han kan, eller snarare tillåts.

Storebror är så rolig hela tiden att jag inte hinner med att skriva upp allt bra. Senaste tecknade filmen handlade om en brödrost (en valross) och på botten låg ett skeppsbrak (ett vrak) och när vi sedan såg Bilar talade han om för mig att Doc (Hudson Hornet) hade vunnit tre vokaler (pokaler).

Må vara att han säger fel ord ibland, men hans ordrikedom förvånar mig. Ständigt. Han använder ord som han hört mest i förbifarten, men han använder dem på rätt ställe. Otroligt.

Ja si sa'an å så sa'an et na meir den dan.

Something to remember = )

Något att minnas från denna jul är att vi i min familj skulle handla till varandra för en hundring och inte mer. Detta slutade med att jag och min syster köpte exakt samma julklapp till varandra. Det var bara färgen på en av tre som skilde sig åt.

En härlig decemberdag

Idag har vi varit ute i stort sett hela dagen. Kaffet smakar bättre, små barn sover längre, även en inte-så-fantasifull-middag slinker ner lättare och på kvällen hettar kinderna efter väder och vind.

Det är hemskt, jag vet, men idag behövde inte barnen promenera uppför backen efter att ha åkt fort och snabbt nerför. Istället startades skotern upp och de fick tolka med bobbarna över gupp och hål.

Lilleman älskar att stå i fönstret och kommentera allt som rörs: fåglar, bilar, storebröder, farfäder... Åisch.

Jag gjorde bilden för liten och av någon anledning går det inte att klicka på den för att se den i verklig storlek, men om man kisar med ögonen kan man låtsas att man ser ungefär vad som händer på den norrbottniska gården.

Om jag inte trivs med att gå tillbaka till jobbet...

...kanske det här kan vara en alternativ karriär?

Två julaftnar och en släktträff senare

Julafton började den 23:e hos mamma och pappa med lugn för mig och maken där vi blev uppassade, matade och bortskämda, men för di andra blev det desto ruschigare. Våra barn blev underhållna, matade och bortskämda och vi fick sovmorgon den 24:e efter övernattning. På kvällen frågade storebror:
- Morfar. Har alla tomtar samma ögon?

Är det verkligen okej att tuta i dem att den där läskige farbrorn som kommer och hälsar på är snäll och ska ha kramar när han gett alla paket? Jag fick gå iväg med en panikslagen lillebror och vi vågade oss inte fram förrän den läskiga rösten med de ruskiga ögonen hade försvunnit.

Sedan började turnén iväg till morföräldrar och till nästa julfirande. Hos svärmor och svärfar blev vi uppassade, matade och bortskämda, vi vann en hård fight i NE-spelet och sedan bar det av hem. Storebror fick sova över och således inte störd miss i nassen.

Idag var det släktträff där alla var med, undantaget min brors familj och USA-boende kusinen och hennes man och dotter. Trevligt fast med ett Autobahn-liknande tempo. Hej-hej, kram-kram, det var länge sedan, är ni friska, vi med, oj så stor han har blivit, det var roligt att träffas, kom in om ni har vägarna förbi och god fortsättning. 65 pers som har lätt för att svettas mätta på palt.

Jag säger som lillebror: Oishh ( = oj så spännande). Storebror ville inte åka någonstans idag, men blev medtvingad, så i morgon blir det bobåkning i backen nedanför vårt hus med korv och klämmackor.

Julefrid önskar jag er alla. Från och med.... nu.